Sverige har ett av de minsta budgetunderskotten inom EU och är en av endast sju medlemsstater som EU:s ministerråd inte tvingat upprätta en krisplan för de närmaste åren för att få de offentliga finanserna i balans. Men Mona Sahlin hävdar att regeringen har ”spelat bort statsfinanserna”. Det skriver GUNNAR HÖKMARK, ansvarig för att samordna den ekonomiska politiken för Europas moderata och kristdemokratiska parti, EPP.
Sverige har ett av de minsta budgetunderskotten inom EU och är en av endast sju medlemsstater som EU:s ministerråd inte tvingat upprätta en krisplan för de närmaste åren för att få de offentliga finanserna i balans.
Men Mona Sahlin hävdar att regeringen har ”spelat bort statsfinanserna”.
Mitt i krisen, i början av 2009, fanns det två ekonomisk-politiska alternativ i Europa. Borgerligheten och den svenska Alliansregeringen värnade statsfinanserna och socialdemokraterna ville ha stora satsningar – i form av större underskott – och ökad skuldsättning.
Europas socialdemokrater menade att EU:s samordnade stimulanspaket på motsvarande 3,3 procent av BNP var på tok för litet. Ordföranden för Europas socialdemokrater, Poul Nyrup Rasmussen, krävde i Europaparlamentet ytterligare satsningar: Vi är långt från att leverera vad vi borde leverera när det gäller återhämtningsplaner, sa han.
De svenska socialdemokraterna drev samma linje. I budgetmotionen 2009 menade Mona Sahlin att Sverige släpade efter på grund av för små finanspolitiska stimulanser och tog USA och Spanien som föredömen: ”Störst insatser har genomförts i Förenta Staterna – en sammanlagd stimulans på närmare 6 % av BNP 2008-2010. Bland de större europeiska länderna har aktiviteten varit störst i Spanien där ekonomin har stimulerats med knappa 4 % av BNP.”
Hur har det då gått? Hur hade det gått för Sverige om de svenska socialdemokraternas krispolitik hade verkställts?
Grekland, med en lång historia av skakiga offentliga finanser oberoende av regering, är ett av de länder som klarat sig sämst. Men de två stora EU-länder som har allvarligast problem är Storbritannien och Spanien. De styrs av vänsterregeringar som agerade i enlighet med socialisternas krav.
Storbritanniens underskott i statsbudgeten förväntas bli 12,9 procent av BNP år 2010. Statsskulden dubblas på fyra år från 44,2 procent av BNP 2007 till 88,2 år 2011.
Även den spanska socialistregeringen ökade utgifterna kraftigt. Budgetunderskottet beräknas i år ligga på 10,1 procent av BNP. Statsskulden ökar till 74 procent av BNP år 2010, från 39,7 före krisen år 2008. Den socialistiska utgiftsstrategin har inte gjort någon skillnad till det bättre. Tvärtom. Trots Sveriges stora exportberoende har arbetslösheten under jobbkrisen ökat mindre än i Storbritannien som nu har en lägre sysselsättning än före krisen medan Sverige trots allt har en något högre. I Sahlins förebild Spanien har arbetslösheten mer än fördubblats och är nu 20 procent. Utgiftspolitiken har inte räddat jobben utan gett ett väsentligt sämre utgångsläge för framtiden.
Storbritannien och Spanien är inne i en nedåtgående spiral som blir svår att bryta. Räntan på statspapper stiger, när risken att låna ut pengar till länderna ökar.
Våren 2009 hade Storbritannien nästan samma ränta på10-åriga statsobligationer som Sverige. I januari 2010 var den 52 punkter högre. Spanien har redan nedgraderats av ratingorganen och Storbritannien står på tur enligt finansmarknadernas bedömningar.
Det gör att det blir allt dyrare att låna och att omförhandla gamla lån, att allt mer av de offentliga utgifterna går till att betala ränta på statsskulden. Då blir det i sin tur svårare att finansiera övrig offentlig verksamhet, vilket ökar lånebehovet, vilket höjer räntan…i en ond cirkel.
Det är inte i Sverige statsfinanserna spelats bort.
Om Sverige hade fört samma expansiva politik som de socialdemokratiskt styrda länderna hade vi också haft större underskott, större statsskuld och högre ränta. Och högre arbetslöshet.
Om Sverige, som Mona Sahlin föreslog, följt Storbritanniens exempel och det gått här som det gått där hade statsskulden ökat med 109 procent 2007-2011. Trots att vår BNP föll som den brittiska beräknas vår statsskuld öka med endast 8,5 procent under de åren. Hade vi gjort som britterna hade varje svensk varit skyldig framtiden 125 000 kronor mer.
Den större statsskulden och den högre räntan ökar också räntebetalningarna. År 2011 beräknas Storbritannien lägga 2,5 gånger så mycket av BNP som vi på statsskuldsräntor. De beräknas nästa år uppgå till 34 miljarder i Sverige. Hade vi följt brittiska Labour hade de varit 85 miljarder, en skillnad på hela 51 miljarder kronor. Det hade milt talat påverkat de svenska statsfinanserna.
Men den höga räntan har inte bara negativa effekter på statliga utgifter, utan även på företagens investeringar som blir lägre, vilket ger färre jobb och lägre arbetslöshet än annars.
Svenska företagare, löntagare, låntagare och arbetssökande har all anledning att glädjas över att det inte blev den socialdemokratiska krispolitiken som styrde i Sverige. Vilken väg föredrar Sahlin i dag? Stigande tillväxt och ett av Europas lägsta budgetunderskott eller de högsta underskotten och stagnerade ekonomier?