På väg till Strasbourg med telekompaket etc.

En dag i Stockholm med diverse möten, däribland en debatt hos LRF om den framtida jordbrukspolitiken. I morgon tidigt flyg till Strasbourg där energimarknadslagstiftningen och min rapport om kärnsäkerhetsdirektivet avgörs på onsdag efter debatt tisdag kväll.

I industriutskottet redovisas i morgon kväll resultatet av parlamentets förhandlingar med rådet. Telekompaketet handlar om ökade liberaliseringar som möjliggör för fler operatörer, efter mitt förslag full konkurrens också ända hem till det egna jacket, vilket kommer leda till ökat konkurrenstryck på företag som Comhem eller Telia. I förslaget finns också möjligheter till så kallad unbundling, men under enligt min mening alltför svaga former.

Som bekant finns det också en debatt om telekomlagstiftningen kan användas för att tvinga operatörer att stänga av användare. Det är en fråga som i grunden EU inte kan och inte ska hantera eftersom det handlar om lagstiftning som är medlemsstaternas kompetens. 

 Straffrättsliga frågor liksom processfrågor är inte unionens beslutskompetens. Det finns ingen anledning att ändra på detta och det är i vilket fall som helst en fördragsfråga.

Inte minst i Frankrike förs den debatt som handlar om att operatörer efter eget tyckande eller efter någon myndighets mer eller mindre godtyckliga agerande ska stänga av användare. Så ska det inte gå till i en rättstat.  Därför var det en framgång att vi när parlamentet behandlade detta fick in skrivningar om detta först i utskottets behandling av den så kallade Harbourrapporten som klargjorde att rättsliga frågor bör hanteras inom ramen för rättstatens institutioner och inte av enskilda operatörer. Det så kallade Bono-ändringsförslaget, som också kallas 138 gjorde detta än tydligare från parlamentets perspektiv. I vår grupps behandling av denna fråga fick jag också igenom ett stöd för att rösta emot franska förslag i den andra riktningen, vilket ledde till att de drogs tillbaka.

Nu har frågan varit uppe till förhandlingar mellan rådet och parlamentet med några skiljaktiga uppfattningar. Dels har det från fransk sida förts fram krav på att operatörer ska åläggas ett konsumentansvar att stänga av användare, dels har ett antal andra medlemsstater varit negativa på grund av att man ansett att en EU uppfattning om hur enskilda myndigheter ska agera strider mot subsidiariteten och ligger utom EU-kompetensen. För min del anser jag att det är viktigt att klargöra från EU-sida att det som är operatörers ansvar skiljer sig från det som är rättsliga myndigheters ansvar. Sedan kan det vara upp till enskilda medlemsstater hur detta ansvar utövas. Men det bör inte ligga något konsumentpolitiskt krav på operatörer att träda i polisens ställe.

Därför har jag när jag följt denna fråga försäkrat mig om att denna uppfattning fortfarande har styrt parlamentets förhandlingsarbete och jag förutsätter att det också kommer att bli resultatet i morgon kväll när det röstas i industriutskottet. Det är den linjen jag kommer att agera för. Vi ska inte blanda samman rättsliga processer med privata aktörers ansvar, vare sig inom detta område eller inom andra.