Om marknadsekonomins framtid

Publicerat av Gunnar Hökmark den

På ”The Engelbergs seminar 2010” om globaliseringen och marknadsekonomins framtid i Avesta. Här samlas forskare och tänkare av olika slag för att resonera kring vad som sker och kan komma att ske. Svaret på bägge frågorna blir som sig bör lite oklart.

Det som sker i världsekonomin i dag är komplext och svårt att bestämma om man inte har bestämt vilket geografiskt och tidsmässigt perspektiv man har. I länder som Kina, Indien, Brasilien och i andra framväxande ekonomier växer välstånd och livsförutsättningar mycket snabbt. De länder som i skenet av de senaste 30 årens snabba ekonomiska omvälvningar har kommit på efterkant när det gäller tillväxt men hållit takten uppe när det gäller offentliga utgifter drabbas däremot hårt när skuldsättningen till slut hinner ikapp dem. Men det förändrar inte det faktum att världen i dag är väsentligt mycket rikare än för bara 5 år sedan. Förra året blev en tillbakagång som kan uttryckas som att det var det näst bästa i mänsklighetens historia vad gäller välstånd.

Under de senaste 30 åren har fattigdomen besegrats i regioner och länder som motsvarar 3 miljarder av världens befolkning. Och deras tillväxt fortsätter.

Innebär krisen därmed att detta är slut eller att krisens konsekvenser innebär marknadsekonomins misslyckande? Sett till det faktum att de delar av världen som bejakar marknadsreformer mest också har den största tillväxten nu, eller att de länder som har haft mest regleringar och stora skulder har de största problemen, talar inte för detta men för att vi måste få ordning på underskott och regleringar, lagstifta för en tid som präglas av en global ekonomi. Det är en annan agenda än den som vill hävda att marknadsekonomins misslyckande. Men enklare är att se på var stagnationen och tillbakagången är som störst. Det är inte där marknadsekonomins står som starkast.


2 kommentarer

Danne Nordling · 05 juni 2010 kl. 22:56

Finns det forskare som på allvar ifrågasätter marknadsekonomins framtid? Det skulle möjligen kunna vara österrikiska skolans ekonomer som ser uppgången nu som inledningen till en ännu mycket värre kris. En sådan kris skulle kanske kunna leda till planerad och reglerad ekonomi utan några riktiga marknader.
/DNg

JAN OVE JOHANSSON · 06 juni 2010 kl. 18:38

Och till vad räknas Kina och Indien som växer och till vad räknas Spanien och Portugal som inte växer ?? Signaturens Danne Nordlings slutsats när den mycket värre krisen kommer är klart intressantare

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.