Det finns mycket som kan sägas med anledning av avslöjandet i Expressen av Jan Guillou som agent åt KGB. Guillou hävdar att han inte avslöjat något för KGB som hade någon betydelse. Det är inte konstigt. Det är svårt att se varför han skulle säga något annat.
Men det är säkert så att han inte gav dem information som var hemlig, även om han i media gjorde avslöjanden av svensk underrättelseverksamhet. Självfallet kan det nu sättas frågetecken också om hur han kom över denna information.
Men detta är inte poängen. För spionorganisationer som KGB, som var en av Sovjetunionens hemliga säkerhetstjänster, som ansvarade för att upprätthålla förtrycket i Sovjetunionen och de dess lydstater, var det viktigt att kunna få information och dialog med alla dem arbetade med uppfattningar, opinion och politisk debatt. Deras uppfattningar om än i menlösa promemorior hade om inte annat den betydelsen att de visade på uppfattningar som fanns om olika företeelser i det svenska samhället. Inte särskilt hemligt men en källa till information om hur några i en liten grupp tänkte.
Men det är heller inte poängen. Den viktiga poängen är att han under 5 års tid arbetade mot betalning från KGB, om jag rätt har förstått det han själv erkänner. Det må vara att KGB betalade för menlösheter under fem år. Men det som är helt klart är att Guillou under 5 års tid stod i deras sold. Så ville KGB knyta människor till sig. Därmed var de korrumperade och exponerade för påtryckningar och krav. För ingen ville avslöjas som betald agent. Inte då, och inte nu. Och det ville ju Guillou inte heller. Därför fanns det inte med något i hans memoarer som kom nu nyligen och därför förklarar han nu varför han inte ville avslöja det. Det som KGB visste om Guillou gjorde honom beroende till dem. Inte för betalningarnas skull utan för att ingen skulle känna till betalningarna.
Så värvades inflytelseagenter. Om detta har påverkat Guillous skrivande mot tanken på att det var sovjetiska ubåtar som hemsökte den svenska skärgården, eller hans andra politiska aktiviteter, så som de kommit till uttryck i hans syn på förtryckets Irak och Mellersta Östern vet ingen. Det vi vet är att han sedan 1970-talets början har haft en hemlighet gemensam med KGB som han inte ens i dessa dagar ville avslöja. Det mer än betalningarna har skapat ett beroendeförhållande, oavsett hur det har utnyttjats. Det är detta beroendeförhållande som Expressen har avslöjat. Och som Guillou erkänner när han förklarar varför han inte ville det skulle bli känt.
Åren i KGB:s sold och tigandet om detta har för all framtid minimerat det förtroendekapital han kan anses ha haft.
nu är det så att säkerhets avdelningen på riks kriminal polisen ( kallades tidigare IB ) provocerar fram händelser genom triggad hotbilds utredning .
det det kunde ju tänkas att det var så som de skrev i rapporterna , och om det inte var det så hemligstämplade dem med hänsyn till sin egen verksamhet .
och den person uppgifterna gällde fick aldrig veta något , sen 30 år senare är det ju inte så lätt att försvara sig . självklart är det en hämnd för det med han avslöjade IB i media .
ib tillhörde tidigare OP 2 på försvars makten , för interna byråns verksamhet var inte i enlighet med försvars maktens riktlinjer och värde grund .
dessutom var de inblandade i politisk aktivitet för att starta en inrikes politisk konflikt , i samband med palestina rörelsen .
de ville att det skulle finnas ett hot om främmande makts verksamhet i riket .
säkerhets polisen har ingen insyn i deras verksamhet , utan all information ifrågasätts inte .
säkerhets avdelningen på riks kriminalen skulle skapa ett bättre kriminal politiskt klimat med dolda arbets metoder , påverka politiskt utan att beslutande organ kan identifieras eller att den kan förneka kännedom om verksamheten .
det hela gick ut på att producera ett budskap som folket köpte utan ifrågasätta hur det kunde ske .
det största hotet i dags läget är från de grupperna som använder sig av dolda metoder för att påverka politiskt .
Arbetet mot terrorism gäller inom alla EU:s pelare och de allmänna riktlinjerna har bestämts
i den i december 2005 godkända strategin mot terrorism. I enlighet med EU:s strategiska
linjedragningar eftersträvas en integrering av terrorismperspektivet på ett övergripande sätt i
den internationella verksamheten. I den internationella verksamheten mot terrorism betonades
under redogörelseåret samarbete och dialog med strategiska partners, samarbete i internationella
organisationer samt stärkande av beredskap i tredje länders kamp mot terrorism
med hjälp av dialog och tekniskt bistånd. I det långsiktiga arbetet mot terrorism är det väsentligt
att påverka bakomliggande faktorer, bl.a. att förhindra verksamhet i terrorismfrämjande
extrema grupperingar