Finns inget så lätt som att vinna ett handelskrig sa Trump för ett drygt halvår sedan. Sedan dess har många hot kastats fram och tillbaka, ingen har vunnit.
Sanningen är att inget är så lätt att förlora som ett handelskrig. Alla förlorar nämligen.
Sedan sitt tillträde som president har Trump successivt underminerat den internationella handelsordning som inte bara bidragit till den internationella rättsordningen utan också till en osedvanligt god global tillväxt sedan 1980-talet, något som även gynnat USA. Det faktum att den amerikanska ekonomin har utvecklats väldigt bra från Obama till Trump, är ett uttryck för att globaliseringen och den fria handeln sannerligen inte skadat den amerikanska ekonomin. Den har tvärtom gett USA ledarskap inom en lång rad av de teknologiskt ledande områdena inom high-tech.
Under sin första dag som president började Trump med att säga upp USA:s deltagande i TPP (Trans-Pacific Partnership) där länder som bland annat Japan, Kanada, Nya Zealand, Australien, Vietnam, Malaysia, Chile och Mexiko deltar.
Det var i den diffusa tron att det var ett avtal som gynnade Kina, som inte ens deltog i avtalet och förhandlingarna. Nu kom det amerikanska utträdet istället att gynna Kinas makt och regionala påverkan, samtidigt som det minskade Amerikas betydelse.
EU har under denna tid istället slutfört avtal med Kanada, Japan, Singapore och Vietnam, samt med ett antal latinamerikanska länder. Så när USA har gjort sig mindre har Europa sträckt sig längre.
Samma motvilja mot fri handel präglade hur Trump sa upp Nafta och förhandlingarna om ett transatlantiskt avtal, samtidigt som han klagar på de tullar som finns på amerikanska varor. De amerikanska tullarna tar han mer sällan upp förutom att han vill höja dem, i den futila tron att det gynnar USA och att amerikanska underskott beror på att USA:s vänner egentligen är landets fiender. På det viset har han underminerat förtroendet för de regelsystem som gett och ger fri handel, och gjort USA till en osäker partner till sina allierade.
Överordnat alla andra händelser, har relationerna med Kina präglat Trumps syn på amerikansk handel. De amerikanska underskotten är betydande i förhållande till Kina. Det beror till stor del på att amerikansk industri använder sig av kinesiska underleverantörer för avancerade produkter som i sin tur inte har lika stor marknad i Kina, samtidigt som amerikanska konsumenter kunnat glädja sig åt billig elektronik.
När Trump nu vill höja tullarna på kinesiska varor med 300 miljarder dollar är det just de amerikanska konsumenterna detta allra först slår mot, de kommer nämligen få betala 300 miljarder mer för sina varor, förutom att amerikanska företag som Apple kommer få svårare att konkurrera med Samsung, Sony, och kinesiska Huawei.
Det amerikanska handelsunderskottet balanseras av ett stort överskott i tjänstehandel men beror till mycket stor del på underskottet i de offentliga finanserna och ett lågt sparande. Det vill säga, amerikanerna konsumerar mer än vad man producerar och det leder till ett handelsunderskott och ökad upplåning.
Samtidigt är Kina helt klart ett problem, genom att man bryter mot en lång rad internationella regler och avtal som skyddar intellektuella rättigheter och utländska investerare samtidigt som man håller nere löneandelen i ekonomi till förmån för kapitalinkomsterna. Så fungerar den stora kommunistiska ekonomin i öst.
Det har i sin tur en orsak i att det kinesiska kommunistpartiet håller ett starkt grepp om det kinesiska samhället och vill stå starkt mot omvärlden genom att kunna investera i andra länder, som i Afrika, Europa och för den delen i Göteborg liksom i Kista mitt emot Ericsson. Ett problem för handeln med Kina är att den inte är fri i bägge riktningar och utförs med ett land som inte är fritt. I den delen finns en kritik världen över mot Kina men det löser man inte genom handelskrig som förvärrar problemen.
Den kinesiska regimen för en osund konkurrenspolitik, medverkar till en dumpning av priser för sina egna politiska och ekonomiska syften samtidigt som manipulerar sin valuta. Det finns ett rimligt sätt att hantera detta i den globala ekonomin och det är genom den internationella handelsorganisationen WTO, som Trump också har underminerat. Inte genom handelskrig.
Likväl blir nu frågan om amerikansk ekonomi, som till stor del beror på just den amerikanska ekonomins svagheter trots tillväxten, och Kinas manipulationer en fråga om en maktkamp mellan Kina och USA som ingen kommer att vinna.
När Kina nu låter sin valuta sjunka nedanför viktiga tröskelvärden leder det till en instabilitet i den kinesiska ekonomin men också en instabilare världsekonomi, samtidigt som amerikanska företag drabbas liksom amerikanska konsumenter. Det är därför som världens börser nu faller. Det är ingen som ser en ljusning till följd av den politik Trump för. Det finns inga vinnare i detta annat än de som genom monopol och tullar anser sig kunna göra vinster på en svagare världshandel och på mindre konkurrens.
Nu har Trump inlett handelskrig mot sina grannar, mot Stillahavsekonomierna som är allierade till USA, mot de allierade i Europa och mot Kina. När regelsystemen riskerar förlora sin betydelse drabbas vi alla men allra värst drabbas de som tror på en internationell rättsordning som är förutsebar och lika för alla. Och USA blir allt mer ensamt i en konflikt med Kina som borde hanteras gemensamt och av världssamfundets gemensamma institutioner.
Ingenting är vunnet genom de handelskrig Trump har startat men mycket har gått förlorat. Inte minst anseende det som USA byggt upp sedan andra världskriget. I slutändan blir vi alla förlorare. Europeiska unionen är i dag den enda globala aktören för fri handel och en global rättsordning.
Det är värt att notera att kommunister, nationalister och gröna partier alla agerar för att underminera vår förmåga att agera som en sådan, i en tid då världen behöver det som mest. Trump har sina vänner och likasinnade i just de kvarteren.