Gunnar Hökmark presenterar i dag för det ekonomiska utskottet i Europaparlamentet sitt förslag till ny lagstiftning gällande bankstrukturer i Europa.

Gunnar Hökmarks förslag avviker från kommissionen ursprungliga förslag och säger som Europaparlamentets rapportör nej till förslaget om en tvingande klyvning av banker som ägnar sig åt att finansiera Europas företagande.

– EU-kommissionens förslag om att dela upp Europas stora affärsbanker i en Investment del och en del som sysslar med insättningsverksamhet skulle ytterligare försvåra för Europas investeringar. Därmed skulle det motverka processen mot en stabilare finansmarknad. Därför säger jag som Europaparlamentets rapportör nej till förslaget om en tvingande klyvning av banker som ägnar sig åt att finansiera Europas företagande, säger Gunnar Hökmark.

Europa är i dag underinvesterat med mellan 400 och 700 miljarder euro.  Så mycket högre borde de privata investeringarna ha varit om de fortsatt på den utveckling som får anses vara den normala.

Med dagens låga investeringsnivåer kommer Europa förlora tillväxt, konkurrenskraft och innovationer. Samtidigt som den globala ekonomin fortsätter att växa med många framväxande ekonomier som starka konkurrenter inom de områden där Europa, och USA, traditionellt har varit som starkast. Det gäller bilindustri men lika mycket telekom och den digitala ekonomin. Nya och avancerade IT-tjänster växer inte fram bara i USA utan också med väldig kraft i Kina och i övriga delar av Asien.

– Vi måste nu ha en balans i lagstiftningen för finansiella marknader som på en gång leder till både stabilitet och dynamik. I dag dominerar allt mer stabilitetsdelen på det dynamiska perspektivets bekostnad, vilket på sikt underminerar stabiliteten. Utan tillväxt och konkurrenskraft finns nämligen inga stabila finansmarknader, säger Gunnar Hökmark.  

Förra året drev Gunnar Hökmark, som rapportör för Europaparlamentet, igenom en ny lagstiftning om bankers krishantering och avveckling. Den byggde på två saker.

Dels att förluster i banker ska bäras av deras ägare och deras investerare, inte av stater, även om de är systemviktiga.

Dels att det är riskkriterier som ska tvinga de enskilda bankerna, och deras ägare liksom investerare, att se till att det finns det kapital som behövs för att täcka eventuella förluster, och omvänt att inte ta andra risker än de som kan mötas med eget riskkapital.

– Det finns nu anledning att följa upp hur denna lagstiftning, tillsammans med nya regler om kapitaltäckning, om insättargarantier och ökad transparens för olika handelsplatser, sammantaget påverkat Europas finansmarknader vad gäller både stabilitet och dynamik, säger Gunnar Hökmark

Därför bör vi inte nu – innan vi sett resultatet av allt detta – än en gång lagstifta om regler som förändrar bankers förutsättningar till det sämre när det gäller att finansiera den europeiska ekonomin, fortsätter Gunnar Hökmark.

Som ansvarig för förslaget om en ny bankstrukturreform i Europaparlamentet har Gunnar Hökmark därför lämnat ett förslag som skiljer sig ifrån kommissionens ursprungliga förslag om att med automatik separera stora och väl fungerande banker i investment banking och i vanlig insättningsverksamhet.

·         För det första finns det inget belägg för att så kallade universalbanker, det vill säga banker med både traditionell in- och utlåning kombinerat med trading och investment banking, utgör större risker än specialiserade banker. Tvärtom visar alla erfarenheter att det framförallt är insättningsverksamhet samt utlåning gentemot högriskprojekt som till exempel utlåning till högt belånade kommersiella fastigheter, som skapat de flesta finansiella kriser.

·         För det andra är trading och investment banking en nödvändig del i finansieringen av företag, där utlåning finansieras och försäkras genom olika värdepapper som sprider risker bort från den enskilda bankens utlåning.

·         För det tredje är de stora universalbankerna de i dag enda riktigt fungerande institutionerna på en europeisk kapitalmarknad som förmår att sprida likviditet och finansiering över gränserna.

·         För det fjärde anser jag att när vi ska motverka finansiella kriser och systemrisker så är det riskerna och inte strukturerna som vi ska hantera.

– Mitt förslag bygger på att universalbanker, om de utsätter det finansiella systemet för större risker än vi genom tidigare lagstiftning har tagit höjd för, genom en investmentverksamhet som är större än det normala, inte nödvändigtvis måste separeras som EU-kommissionen föreslagit. Istället ska sådana banker, baserat på tydliga riskkriterier, kunna få förstärkt tillsyn, krav på ökad mängd kapital, reducerad verksamhet samt som ett möjligt alternativ en separering av verksamheter, säger Gunnar Hökmark.

För kontakt:

Emilie Wiklund

0703656669

Länk till rapport:

http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=COMPARL&mode=XML&language=EN&reference=PE546.551


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.