Hoppa till innehåll

Gunnar Hökmark: Ett starkt Europa behöver agera starkt

  • av

Pressmeddelande 2017-03-01

Europas frihet, säkerhet och välstånd är beroende av ett starkt EU. Det kräver en stark sammanhållning av EU och dess medlemsstater där varje medlemsstat sluter upp bakom de lagar och regler vi genomför. Det kräver respekt för varje medlemsstats olika förutsättningar liksom för olika politiska traditioner baserat på en gemensam plattform av rättsstat och demokrati. Det är medlemsstaternas och medborgarnas stöd för den gemensamma lagstiftningen och politiken som nu är avgörande för Europas styrka. Det säger Gunnar Hökmark i en diskussion om Europeiska unionens framtid i Europaparlamentet.

I dag presenterar EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker ett så kallat vit-papper om EU:s framtid. Förslaget kom att handla om hur institutioner ska förändras framför hur Europa ska förändras.

Gunnar Hökmark, moderat delegationsledare i Europaparlamentet, deltog i debatten.

”Det är fel att tro att EU blir starkare bara genom att Bryssel bestämmer mer. Det bygger på en tro att Europas problem löses genom nya institutioner istället för politiska vägval. Huvudsyftet med europeisk politik måste vara att reformera och göra Europa starkare, inte att reformera EU för att göra dess institutioner starkare.

De politiska vägvalen när det gäller ekonomisk politik eller reformer måste göras oavsett institutioner. De kan inte skjutas upp eller undvikas i väntan på institutionella reformer i tron att dessa löser problemen bättre än i dag.

Problemet i dag är att de regler och lagar vi redan har inte respekteras fullt ut eller inte genomförs som de ska. Vi måste nu skapa en sammanhållning kring de lagar vi har istället för att ersätta lagar och regler som inte följs med andra lagar och regler med ännu mer makt till Bryssel som följd.

Frankrikes eller Italiens strukturella problem, för att ta två exempel som gäller alla, kommer inte lösas genom en europeisk finansminister utan genom att man i dessa länder genomför reformer som gör att man kan leva upp till stabilitetspaktens regler, inte för dess egen skull utan för att den ger stabilitet i samhällsekonomin.

Den sociala tryggheten blir inte bättre för att man skapar ett genomsnitt på central Brysselnivå utan genom att öppenheten över gränserna förenas med öppenhet för olika sociala modeller. Europa behöver inte en social pelare utan blir tryggare och stabilare genom de 27 olika sociala pelare som i dag är anpassade till de olika medlemsstaternas förutsättningar och medborgares prioriteringar.

Europa behöver gemensamma beslut över det som är gemensamt men vi kan inte ersätta behovet av politiska vägval genom institutionella förändringar som ger mer makt till Bryssel. En lång rad olika problem och utmaningar löses fortsatt bäst i varje medlemsstat, och kan inte skyllas på någon annan,  samtidigt som de stora gemensamma frågorna om vår ekonomi, miljö och säkerhet bäst hanteras genom gemensamma beslut som respekteras av alla.

En process för att nu överföra mer makt till Bryssel missuppfattar både stämningen i Europa men också de politiska utmaningar vi står inför. Den kommer att leda till politiska konflikter istället för sammanhållning i en svår tid och den kommer att leda till motsättningar mellan medborgare och EU när vardagens sociala verklighet ska anpassas till genomsnittliga förhållanden och majoritetsbeslut i Bryssel istället för till de prioriteringar och den verklighet människor lever i.

Junckers tankar om att stärka Europa genom att stärka Bryssel på medlemsstaternas och mångfaldens bekostnad måste ersättas av en agenda som stärker europeiskt samarbete och sammanhållning kring allt det vi har uppnått. Vi blir starkare när vi inser att Europa är större än den värld som formas i institutionerna inom EU. Vi behöver mer Europa i Bryssel och mindre Bryssel i Europa.”