I dag fyller den Europeiska unionen 60 år. Det har varit 60 år av oanad framgång för den som värnar ett fritt och öppet Europa. Det bygger på en sund maktdelning, starka institutioner och nationell suveränitet. Nu riskeras den utvecklingen i och med höstens extrainsatta toppmöte i Göteborg.
Det är statsminister Stefan Löfven (S) som i samverkan med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har tagit initiativ till mötet den 17 november. Tanken är att diskutera hur arbetsmarknad och sociala frågor, som i dag tillhör nationell suveränitet, ska formas genom gemensamma beslut.
Det innebär att sociala rättigheter ska utvecklas inom EU genom att medlemsstaterna binds inom ramen för en europeisk social pelare. På sikt blir konsekvensen att arbetsmarknad, familjepolitik, sociala utgifter och skattepolitik delvis flyttar till Bryssel. Det innebär att dessa för svensk vardag avgörande frågor blir föremål för gemensamma kompromisser på europeisk nivå, i strid med subsidiaritet och alla de skilda förutsättningar som präglar Europa.
Det som sker i EU är alltid en kompromiss av en mångfald olika europeiska uppfattningar. Det är nödvändigt med gemensamma beslut när det kommer till den gemensamma marknaden eller gemensamma utmaningar som klimatfrågan men inte när det kommer till hur vi ska utforma svensk välfärd eller den svenska arbetsmarknaden. För den svenska modellen är svensk just för att den formas i Sverige.
Det är när vi ska pressa på varandra olika modeller och prioriteringar, som bäst görs efter varje lands egna förutsättningar, som befogat missnöje skapas liksom motsättningar mellan länder. Det som gör EU starkt är att samtidigt som vi förenar den gemensamma marknaden, samarbetet om miljö, energi, forskning och utrikespolitiken, också har våra egna nationella system för social trygghet nära människors vardag.
Det vi behöver göra för att stärka Europa för nästkommande 60 år, och vår förmåga att utveckla social trygghet, är att bättre klara av de ekonomiska utmaningar som står framför oss. Vi har redan verktygen för att göra det, men nu krävs politisk beslutsamhet för att ställa tuffare krav på att alla länder genomför de reformer vi har beslutat om gemensamt, inte minst att regelverk så som stabilitets- och tillväxtpakten följs.
I dag firar vi 60 år av europeiskt samarbete. Nu behöver regeringen börjar arbeta för att flytta fokus för toppmötet i Göteborg till hur vi i Europa kan skapa fler jobb, öka konkurrenskraft och tillväxt. Sverige kan bana väg för ett starkare Europa men det kräver fokus redan i dag på nya jobb, konkurrenskraft och tillväxt. Inte på en politik för att centralisera makt över vår välfärd till Bryssel.