Ge besked om politiken – tre frågor i Katrineholmskuriren

Publicerat av Gunnar Hökmark den

Sveriges problem är inte att det saknas opposition. Den finns och är samlad kring en agenda för reformer. Problemet är att det saknas en regering som regerar.

Den står handfallen, obeslutsam och tyst inför de problem som möter Sverige och svenskarna. Den försöker avfärda människors problem som svartmålning istället för att vara öppen för den förnyelse som krävs. Eurofrågan, segregationen, de allt sämre resultaten i våra skolor och de växande köerna inom sjukvården är exempel på problem och frågor som regeringen skjuter framför sig.

Regeringens passivitet är allra tydligast inför tre olika de skeenden som nu med stor kraft urholkar det svenska välfärdssamhället. Företagsutflyttningen, sjukfrånvaron och de växande underskotten i statens finanser riskerar att rubba våra möjligheter till tillväxt och välfärd. Man kan som regering bara vifta dessa problem åt sidan som svartmålning om man tror att det inte går att göra något åt dem.

Men de finns inom politikens räckvidd om man inte på förhand svartmålar de förändringar och reformer som krävs. Då svartmålar man in sig i passivitetens hörn. Den typen av Kronblomssocialism har Sverige inte råd med. Därför har jag i dag när jag talar i Björkvik tre frågor att ställa till Göran Persson som i morgon talar i Björkvik.

1. Under 1990-talet hade Sverige en nettoutflyttning av företagsägande som motsvarade över 400 miljarder kronor. Det är mer än vad de svenska hushållen äger på börsen. Under våren och sommaren har vi tydligt sett hur processen fortsätter. Sista steget ut för Pharmacia är ett av många stora exempel på en djupgående förändring som inte kan skyllas på globaliseringen utan på det svenska företagsklimatet.

Samtidigt med utflyttningen av ägande har vi ett nettoutflöde av riktiga investeringar. Under 1990-talet var det 350 miljarder kronor. Det motsvarar hela det svenska näringslivets bruttoinvesteringar under ett år, eller omvandlat i jobb 100 000 till 300 000 nya jobb. Regeringen brukar avfärda denna utflyttning av investeringar med att den balanseras av de pengar som kommer in genom svenska företag säljs ut. Det är inget annat än okunnigt trams. Hur skall socialdemokratin ändra sin politik för att denna utflyttningen av företag och investeringar skall kunna vändas?

2. Arbetslösheten har inte pressats tillbaka genom nya jobb utan genom den unika explosionen av sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron har sedan 1997 mer än fördubblats i en extrem takt som fortsätter. Den drabbar enskilda hårt liksom statens finanser. Regeringen har inför denna utveckling gjort Kronblomssocialismen till ideologi. Hur skall socialdemokratin bryta med en politik som lett till denna katastrofala utveckling?

3. Nästa år kommer statens utgiftstak sprängas med 15 miljarder enligt Ekonomistyrningsverket, om regeringen inget gör. Statens underliggande underskott kommer att växa till minst 60 miljarder. Göran Persson måste i morgon svara på hur regeringen skall klara utgiftstaken och det växande underskottet. Bara underskottet och de egna utgiftslöftena tyder på skattehöjningar på drygt 1500 kronor i månaden för vanliga hushåll. Vilka besparingar och vilka skattehöjningar skall socialdemokraterna genomföra för att klara utgiftstaken och underskottet?

Tre frågor som kräver tre svar.

Gunnar Hökmark


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.