”När socialdemokraterna nu har enats om sina kandidater till Europaparlamentet är det uppenbart att skiljelinjerna i svensk politik är stora när det gäller frågor som är avgörande för Sveriges och Europas politiska framtid.
Det är dags att vi inför Europavalet den 25 maj nästa år klargör ansvaret för politiska beslut inom Europeiska unionen på samma sätt som i Sveriges riksdag eller i våra kommuner. Det är vare sig Sveriges eller Europeiska Unionens fel att det överallt finns politiker som vill reglera mer lika lite som det är demokratins fel att det finns dem som lovar enkla lösningar. Det är med val vi avgör de politiska konflikterna i Europa liksom i Sverige.
Den avgörande frågan handlar om vilket Europa vi vill ha. Jag vill ha ett Europa som präglas av öppenhet gentemot omvärlden och som står öppet för nya idéer och tankar, som välkomnar mångfalden och som istället för att likforma ser olikheter som en grund för dynamik och möjlighet att lära.
Därför är jag för intensifierade frihandelssatsningar, för ett EU som står öppet gentemot sina grannar för utvidgning och närmare samarbete och som välkomnar människor från andra delar av världen vare sig de är på flykt eller vill studera, forska eller arbeta här. Europa ska ha mångfalden och dynamiken som attraherar utveckling, investeringar, forskning och människors arbete.
Av precis detta skäl är jag emot dem som har en övertro på central reglering och som vill att socialpolitik, familjepolitik, naturvård, skola, välfärd, bolagsstyrelser eller abortfrågor ska regleras på EU-nivå. Miljö- och energipolitiken måste utvecklas genom att vi skapar förutsättningar att nå ambitiösa mål snarare än genom detaljstyrning av medlen. Vi behöver närheten för att få de bästa besluten och vi behöver mångfalden för den bästa utvecklingen. Oavsett om svenska socialdemokrater är skeptiska mot EU eller ej förenas de av att de aldrig tackar nej till att detaljstyra svenskars vardag, svensk arbetsmarknad och svenskt samhällsliv om de kan finna en majoritet för det i Bryssel.
Vårt vägval handlar om vilken ekonomisk politik som kan ge nya jobb och ekonomisk tillväxt. Jag vill ta fasta på att EU är världens största ekonomi och komma bort ifrån fragmenterade och splittrade marknader som hindrar framväxten av nya småföretag med hela Europa som sin möjlighet och som motverkar att stora internationella företag investerar här.
Därför vill vi moderater fördjupa den inre marknaden till att fullt ut omfatta tjänster, telekom, energi och transporter. Vi måste se det som en fördel för alla att vi har en fri rörlighet på vår arbetsmarknad och att högre utbildning kan öppnas upp för alla inom hela EU.
I dessa frågor vill socialdemokraterna ersätta gamla tiders gränser med nya regelverk som motverkar den fria rörligheten inom EU.
De hotar med social nedrustning, att utländska arbetstagare ska ta jobben och att vi ska drabbas av social turism samtidigt som de hotar med att lönerna ska sänkas. Verkligheten är att Sverige med störst öppenhet tillhör de länder som klarat sysselsättningen bäst och som har haft den bästa löneutvecklingen.
Istället för reformer pläderar de för att krisekonomierna ska lösa sina problem genom ökade offentliga utgifter och större underskott samtidigt som de attackerar länder som håller kontroll på sina offentliga finanser för att vara snåla högerregeringar.
Om lösningen på våra ekonomiska problem låg i ökade offentliga underskott hade vi inte haft några problem i Europa.
Vi behöver en politik i Europa som tar sikte på reformer istället för ökade utgifter, som lägger grunden för morgondagens och framtidens företag istället för att lita till gårdagens bidrag.
Valet handlar om stabila offentliga finanser eller utgiftspolitik. Den majoritet som skapas kommer antingen leda till större frihet och öppenhet samt reformer som ger ökad konkurrenskraft eller centralisering och byråkrati tillsammans med en tro på att ökade utgifter, detaljstyrning och höjda skatter löser våra problem. Så ser valet ut och så ser den debatt som de socialdemokratiska kandidaterna nu måste möta.
Gunnar Hökmark,
Vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen”