Hoppa till innehåll

Första maj, Ohly och Ukrainas framtid

Lars-OhlyEn första maj som redan har kostat en hel del i lovade utgiftslöften ökat budgetunderskott. Den socialdemokratiska rörelse som demonstrerar här i Sverige har tvingats att abdikera för de krav som vänsterpartiet demonstrerar för. Idag lovas att staten ska använda närmare 5 miljarder för att genom bidrag renovera hyresrätter och bygga nya bostäder.

Så dras en ekonomi in i bidragskontrollen istället för sunda ekonomiska överväganden. För en politisk rörelse som vänsterpartiet är det naturligt att staten kontrollerar byggande och bostäder liksom andra delar av ekonomin. Det är en politik som socialdemokraterna har varit på väg ifrån de senaste 15 åren. Och som man efter valet 2006 ytterligare skulle ompröva. Nu dras man tillbaka till gammal socialistisk agitation, med andra krav som syftar till att höja skatter på arbete och företagande.

Det är vänsterpartiets fanor som går i täten för de rödgrönas politiska krav denna dag och i denna valrörelse. Det är mot den bakgrunden underligt att Sahlin ännu inte har velat ge en bild av hur hon tänker sig vänsterpartiets roll i regeringen. Ohly kommer självfallet liksom alla andra statsråd ha inflytande över utrikes- säkerhets och Europapolitik, men vilket ansvarsområde ska han ha. Bostadspolitiken? Socialförsäkringarna? Eller ska han bli finansminister?

Med de opinionssiffror som socialdemokraterna har är det en svagare socialdemokrati än någonsin som skulle gå in i en eventuell regering. Det blir inte Sahlin som dikterar villkoren. Därför är det på sin plats att nu få besked om vilken roll som vänsterpartiet kommer spela i denna eventuella regering.

Idag är också en första maj som runt om i Europa förknippas med den gamla tidens regim och förtryck. De som i dag marscherar under de röda fanorna i Central- och Östeuropa gör det för att väcka minnen om gamla tiders politiska system till liv igen. Och det är just i dessa dagar lätt att se hur detta också omsätts i praktiken.

Kampen om Ukrainas roll i Europa pågår just nu, dag för dag. De krafter i Ukraina som vill föra landet närmare den ryska gas- och oljeindustrins intressen har genom valet och därefter stärkt sina positioner. Nu spelar man ut EU mot pengar från gas och olja från de ryska intressena. Nu senast har frågan om ryska statliga Gazproms eventuella samgående med Ukrainas stora energibolag Naftogaz. Därmed skulle de intressen som i dag präglar rysk utrikespolitik bindas samman med en central del av Ukrainas näringsliv och energiförsörjning, både ägarmässigt och vad gäller finansiellt beroende.

Det som nu sker orkestreras inte som självständiga bolags kommersiella strävanden utan som regimen Putins agerande via kontrollerade energiföretag och banker för att ta över kontrollen över Ukrainas näringsliv, efter det att man genom att erbjuda förmånliga gaspriser har förnyat avtalet om flottbasen i Sevastopol i ytterligare 25 år, från 2017 till 2042.

Vi ser nu hur Ryssland stärker sin roll i centrala Europa. Det gör man inte för att stärka demokrati och rättstat utan för att öppna dörren för de maktpåtryckningar och den korruption som präglar rysk politik av idag. Så håller vår säkerhetspolitiska miljö på att förändras. Och det är en av många utmaningar som en svensk regering måste hantera efter valet.

Läs mer i samma ämne: DN Debatt, Aftonbladet, Expressen, Expressen 2, Aftonbladet 2, Dagens Nyheter, Sydsvenskan, SvD, DN 2. SvD 2, SvD 3, DN 3, SvD 4, SvD 5, Expressen 3, HD samt GP.