Hoppa till innehåll

EU, digitalisering och Frivärld – Intervju med Gunnar Hökmark på Dagens Opinion

  • av

If the they go smaller, we got to be taller” är devisen för dagen, och för det senaste halvseklet. Gunnar Hökmark, moderat veteran och europaparlamentariker, är oroad men inte defaitistisk angående den amerikanska presidentens handelskrigsrassel.

Den stora frågan är hur Europa ska svara. För mig är svaret att vi ska vara riktigt pådrivande för att ingå fler och större handelsavtal. Med Japan. Med Mexiko. Med hela den latinamerikanska ekonomin. Precis som vi gjort med Kanada och Sydkorea, säger Gunnar Hökmark.

Han följde Stefan Löfvens statsbesök från arbetsrummet i Bryssel.

– Det slog mig att Sveriges statsminister talade bättre engelska än USAs president.

Den socialdemokratiska statsministern får fullt godkänt för sin insats, om än med några skarpa invändningar i marginalen.

Stefan Löfven gjorde bra ifrån sig utifrån en hopplös situation. Att han hela tiden gömmer sig bakom EU är dock ett allvarligt minus. Det är fel på själva inställningen om att det skulle gå att krypa bakom EU, som om EU var något annat än oss själva. Här missade han, som den just då enda närvarande företrädaren för den europeiska unionen, att stå upp för EU. Det vore bra om han hade axlat det ansvaret i den diplomatiskt mycket utmanande rollen.

Gunnar Hökmark är också kritisk mot att Stefan Löfven ”accepterade Trumps problemformulering om att frihandel bara är bra för små länder”.

Han kunde ha sagt att vi har en annan uppfattning, och att den till stora delas av den amerikanska kongressen.

För en frihandelsfantast har de senaste åren inneburit en rad politiska lavetter. Inte bara i form av Donaldens Twitterbaserade utrikespolitik utan, mer påtagligt för en EU-parlamentariker som Gunnar Hökmark, britternas beslut om att lämna unionen, Brexit.

– För mig handlar brexitförhandlingarna om att skapa en så bra relation med Storbritannien som möjligt. Den brittiska politiken är vilsen. Det finns inga vinnare på Brexit, bara förlorare. Storbritannien är den största förloraren, men också för EU och inte minst Sverige. Storbritannien har traditionellt varit ett land som stått upp för frihandel och medborgerliga rättigheter.

Du förlorar allierade?

– Ja, det kan man säga. Förutsättningarna förändras för sådana som jag och, lite svepande uttryckt, andra representanter för Skandinavien och de baltiska länderna. Till exempel  på områden som klimat eller fiskepolitik och andra frågor där de kontinentala länderna har en lite annorlunda tradition och historia. Men vi får se till att skaffa andra allianser.

I Europarlamentet tillhör Gunnar Hökmark den kristdemokratiska gruppen European People’s Party, EPP, för vilken han var vice ordförande 2007-2014. Till Bryssel kom han efter EU-valet 2004, ett val där Junilistan åt upp stora portioner av storpartiernas väljarbaser.

Inom ramen för Moderaterna har Gunnar Hökmark gjort i stort sett allt som går att göra. Muf-ordförande mellan 1979 och 1984. Riksdagsledamot 1982-2004. Han var partiordförande under stora delar av det för svensk inrikespolitik tämligen turbulenta 1990-talet, närmare bestämt mellan 1991-1999. Det enda han inte varit är partiordförande.

I vintras efterträdde han den tidigare Timbro-kollegan Mats Johansson (m) som ordförande för den utrikespolitiskt inriktade tankesmedjan Frivärld.

Vår avsikt är att diskutera den globala rättsordningen motverka protektionismens framfart. Den är inte bara skadlig för ekonomi och handel utom också som en del av en större fråga, en övergång till den starkes rätt. ”Amerika först”, säger Trump, men det innebär samtidigt ”Amerika ensamt”och ”Amerika svagt”.

Donald Trumps beslut om ståltullar ”gjort alla till frihandelsvänner”. Gunnar Hökmark tycker till sig till och med märka en retorisk tonalitetsskillnad från den tidigare EU-parlamentskollegan Jonas Sjöstedt (v).

– Först nu upptäcker frihandelsmotståndarna vad deras politik kan få för konsekvenser.

Nu har ni en gemensam fiende?

– Kanske. Omslaget i den svenska debatten är i alla fall slående, insikten om att vår ekonomi och vårt välstånd drabbas. Trump ses inte längre bara som en svår person som tycker konstiga saker utan som en president vars politik kan vara väldigt hands-on.

Hur är du som opinionsbildare?

– Man måste kunna säga emot och kunna ”säga för”. Och för att kunna vara för något krävs att man har en bild för hur man vill att framtiden ska bli, en ”framtidsvision” med ett fint ord. Det gäller både för de politiska vägval som vi behöver göra i det huset som jag är i nu (EU-parlamentet) och som opinionsbildare i den svenska debatten.

Hur ser du på ditt personliga varumärke?

– Det är andra bättre på att bedöma.

Okej. Han har ganska nära till humorn. Annars är framtoningen något aristokratisk. Kanske är det den med Djursholm utblandade Ystadsskånskan. Lätt särpräglad och särpräglat lätt. Något av en retsticka men tjyvnypen slutar alltid i ett ideologiskt resonemang.

I EU sysslar du bland annat med digitaliseringsfrågor. Hur använder du själv ny teknik för att nå ut?

– Jag har en persondator med elektronisk postmail, som Göran Persson kallade det.

Utöver det?

– Det är inte så utstuderat. Jag känner mig bekväm med sociala medier. På det området känner jag mig varken konstig eller radikal.” Internetz”, helt enkelt.

Mer problematiserande är han om kraften i sociala medier på ett övergripande plan. Att det rör sig om ett tveeggat svärd ger honom till och med anledning att hålla med en av ärkerivalerna på Twitter, Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg. Om Ryssland dessutom.

Det råder ingen tvekan om att sociala medier som Twitter och Facebook kan användas för goda syften. I Putinregimens Ryssland har ungdomar fått en helt annan tillgång till kunskap än deras föräldrageneration hade. Det är bra och det är ett sundhetstecken att förmedlandet av nyheter i sociala medier delvis har tagit över i trovärdighet gentemot traditionella, politiskt styrda, medier i Ryssland.

Gunnar Hökmark fortsätter:

– Samtidigt är det tydligt hur desinformation med målet att underminera demokratiska samhällen som Sverige pågår. Trollet och boten måste motas. Det förutsätter att de goda krafterna på internet inte lämnar fältet fritt. Att vi tar vårt ansvar genom att bemöta det som är fel och i stället komma med konstruktiva tankar.

Häromveckan utsattes det tyska regeringskansliet för en cyberattack som förmodas härröra från Ryssland, med ryska myndigheters goda minne. Den typen av destabiliserande post-sovjetiska aktiviteter på nätet skapar nästan ett koncentrat allt Gunnar Hökmark jobbat emot som politiker, varför hans intresse för intrånget näppeligen förvånar.

–  Vi måste hitta sätt att möta den ryska aktiviteten på. Man har inte bara försökt påverka den  amerikanska valrörelsen utan också i Europa i samband med folkomröstningen i Katalonien och valet i Italien. För dessa krafter är det ett självändamål att skapa politiska klyftor.

Vad har du varit med om att driva igenom under dina år i EU-parlamentet?

– Avskaffandet av roamingavgifter. Jag har varit med och satt agendan för en mer ambitiös telekomlagstiftning som öppnat för fler frekvenser för mobilt bredband, och egentligen hela processen kring att utveckla fungerande nät.

– Jag har varit pådrivande för att utveckla den gemensamma marknaden och för en banklagstiftning där det inte är skattebetalarna som ska betala om det uppstår en bankkris. På forskningsområdet har jag argumenterat för kravet på att vetenskaplig excellens betyder mer för den europeiska forskningen än regional spridning.

Hur har det politiska landskapet förändrats under dina år i politiken?

– De traditionella partiernas dominans har försvagat. I Sverige var vi länge vana vid två partier till vänster och tre-fyra på den borgerliga sidan. Så är det inte längre. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har ändrat hela debatten kring regeringsbildningen.

– I Tyskland är det väldigt tydligt att ”die großekoalition”(kristdemokrater i ohelig allians med socialdemokrater reds. amn.) har blivit en ”loserkoalition” som ger stabilitet på kort sikt men lämnar fältet fritt för alternativa partier. Det är ett strategiskt oklokt beslut, och precis som i det svenska fallet med Decemberöverenskommelsen gynnas främlingsfientliga krafter.

Och främlingsfientliga partier är i bästa fall EU-skeptiska. Här återkommer Stefan Löfven och besöket i Vita huset. Och till EU som en närmast esoteriskt kraftfält.

– Vi måste också mentalt ta in att vi är en del av EU, inte krypa bakom EU, som Stefan Löfven gjorde. EU är inte främmande och bortom. EU fanns där inom honom. Det är en del av det svenska samhället. Jag tycker att vi ska sluta prata om EU-frågor och i stället tala om vad det egentligen handlar om; energipolitik, telekom, miljö, ekonomisk politik eller vad det nu är man vill debattera.

Nyligen följde han eget exempel och gjorde just det – kopplade samman svensk inrikespolitik med den på Europanivå. I en debattartikel i Aftonbladet ställde han LO och Socialdemokraterna mot varandra. Antingen den svenska modellen eller den  ”den sociala pelaren”, ett begrepp aktualiserades för svenskt vidkommande under EU-toppmötet i Göteborg i november, resonerar Gunnar Hökmark.

Är det en strategi att använda EU för att så split mellan LO och S i valrörelsen?

– Så diabolisk är jag inte. Men jag tycker att LO ska stå mot Socialdemokraterna och förklara att det får konsekvenser att förespråka en social pelare inom EU. Då säger man i förlängningen också att arbetsmarknadsfrågor är något för europeiska beslutsfattare att lagstifta om.

– Stefan Löfven ville ha ett trevligt möte i Göteborg, det förstår jag, men i Bryssel är det många som vill bestämma och många som gärna vill ta det politiska utrymmet.  Det är inte rimligt att vi har en gemensam EU-lagstiftning om en fråga som föräldraförsäkring.

Gunnar Hökmark gjorde dock en blunder. I sammanhanget kallade han LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson för ”Karl-Erik Pettersson” (något som Aftonbladets debattredaktion missade att rätta). Rutinerade Marita Ulvskog (s) missade inte öppet mål utan avfärdade EU-parlamentskollegans inlägg som ett slarvigt hastverk.

Hur är relationen till Marita Ulvskog? Utifrån kan det upplevas att den finns en personlig aversion er emellan.

– Jag vet inte vad hon tycker men jag hyser ingen personlig aversion mot henne. Men det är klart att vi har tuffa politiska debatter och hon gillar inte alltid vad jag säger, till och med rätt sällan.

Är ni överens om något?

– Det är vi säkert.

Kort. Valet i Italien?

– Bekymmersamt och rörigt.

Ryssland? 

– Hotfullt och en utveckling mot en alltmer destruktiv nationalism.

En seriös debatt om gemensam EU-skatt?

– Det kommer nog inte att hända på ett tag.

Donald Trump?

– En fara för USA och den fria världen.

Jean-Claude Juncker?

– En europeisk mittenpolitiker.

Donald Tusk?

– I grunden bra. Han betyder mycket för Polen.

Vad betyder Polen för EU?

– Polen skulle kunna spela en betydligt större roll i den europeiska politiken. Ett att våra grannländer som var på god väg att bli en av de ledande länderna inom det europeiska samarbetet men som dessvärre har transformerats från en väldigt snabbt växande och dynamisk ekonomi till ett land med en regering som skjuter sig själv och sina medborgare i foten.

Den nyklubbade lagen som gör det straffbart att skylla nazisternas folkmord går inte precis i linje med Gunnar Hökmark, ordförande för European Alliance for Holocaust Survivors, åsikter.

– Det är ett tecken på hela den identitetspolitiska pendelrörelsen mot nationalism som jag varnare för tidigt. Den nationella identiteten håller på at väga tyngre än individens rättigheter. Den typen av brutal nationalism ser vi också i Kina och Ryssland. I Nederländerna finns Geert Wilders, i Storbritannien vann Brexit-sidan. I Sverige finns Sverigedemokraterna och, från ett annat håll, Vänsterpartiet.

Hur är det att dela parlament med ledamöter från ungerska Jobbik och grekiska Gyllene gryning?

– Deras ledamöter är visserligen inte särskilt närvarande men många av de mest extrema tycker jag är obehagliga. När Marine Le Pen (franska Nationella fronten) fanns här i Bryssel undvek jag att åka i samma hiss som henne. Jag känner ett stark obehag inför den typen av riktiga extremister som driver en politik helt utan hänsyn till andra människor.

Under torsdagen stod det klart att Nordea flyttar till Finland, och därmed in i euroland. ”Självförvållat”, säger Gunnar Hökmark med adress till regeringen.

– Regeringen har verkligen lyckats klämma åt bankerna tillsammans med Vänsterpartiet. I en så osäker situation är det inte ologiskt att en bank hellre vill befinna sig inom ramen för bankunionen. Det är inte bankunionen i sig som lockar utan bankerna känner sig tvingande i jakt på en stabilitet som den svenska regeringen aktivt har motverkat. Det är egentligen ett pedagogiskt mästerstycke av regeringen när det kommer till att skapa osäkerhet inom banksektorn.

Dagens Timbro?

– De söker sig ut på nya fält, vilket är bra. Timbro är en viktig röst i den svenska debatten.

Europé eller svensk?

– Svenskeuropé, skåning, stockholmare och äldre medelålders man.

I ”En ny giv för Sverige”, en debattantologi inför Moderaternas nya partiprogram anno 1981, argumenterade Muf-ordförande Gunnar Hökmark för att slopa en rad statliga verk. Han fick rätt om Skolöverstyrelsens öde medan Planverket idag går under namnet Boverket.

Vill du fortfarande avskaffa Konsumentverket?

– Det har jag inte tänkt särskilt mycket på på sistone, men det vill jag nog.

Att Statens Ungdomsråd, idag Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, ska bort vidhåller han 37 år senare. Argumentet är dock inte längre att myndigheten ”falskeligen utger sig får att vara ungdomsföreträdare samtidigt som man bekämpar allt som ungdomar tycker om” utan regeringen ger bidrag till organisationer med tveksamma religiösa ideologier.

Ställer du upp i EU-valet 2019?

– Jag planhushåller inte med mitt liv utan jag bestämmer mig när jag bestämmer mig. Det är dock inget som jag lägger pannan i djupa veck över.

Snart är det riksdagsval. Har du tankat ”Frihetsbussen” från valet 2014?

– Jag kommer jobba aktivt för att byta regering. Exakt vilket fordon jag kommer åka med när jag bildar opinion låter jag vara osagt.

Vem vinner valet?

– Det är svårt att sia om, men jag har svårt att föreställa mig att den nuvarande regeringskonstellationen skulle finnas kvar efter 2018. De lever helt på artificiell grund.

Kan du tänka dig att stödrösta på Kristdemokraterna eller Folkpartiet?

– Nej, jag stödröstar inte.

Tre förebilder i ditt yrkesliv

”Jag kan nämna en person som jag har oerhört stor respekt för och det är Sture Eskilsson, som startade Timbro. Han var en stark person utan behov av att vara högljudd eller på hävda sig på andra utöver sina argument.”

Tre snapshots av dig utanför jobbet”

”Jag springer. Och jag spelar tennis.”