I morgon blir det åter dags för möten och sammanträden i Bryssel. Vi ser nu mycket konkret i den svenska debatten hur beslut i Europaparlamentet blir en förutsättning för den återhämtningspolitik som vi och Europa behöver. När jag i går talade inför Moderata Ungdomsförbundet som hade stämma i Jönköping underströk jag att vi måste komma bort från pessimism men att vägen därifrån måste gå via en vilja att göra de reformer som kan ge ökad tillväxtkraft och EU en ny lyskraft. Dagens problem har inte kommit av sig själva utan genom en medveten passivitet där utmaningar har skjutits på framtiden i tron att de var för svåra.
Nu är det den framtiden vi möter som visar sig vara svårare än utmaningarna då, om man uttrycker det så.
Det kommer därför bli en krävande höst för Europeiska unionen. Den nya skuldkris som nu slår mot i grunden hela EU är en konsekvens av att man tidigare försökte lösa problemet med för mycket lån med att låna ännu mer. Det är den krishanteringen som nu har nåtts väg ände samtidigt som finansmarknaderna agerar utifrån de stora underskott som finns, den brist på tillväxt och konkurrenskraft som präglar många ekonomier och frånvaron av politiska beslut för att gå tillrätta med krisens kärna.
Hitintills har krishanteringen syftat till att köpa tid och garantier för att låna mer, mindre för att reformera för att skapa högre tillväxt. Alltför mycket av det politiska engagemanget har riktats mot symptomen snarare än orsakerna. Kreditvärderingsinstituten har sett som ett problem som om de hade skapat underskotten eller möjligtvis underskotten i sig inte är ett problem, bara värderingen av dem. De skilda bolagsskatterna har varit en tillväxtförutsättning för några medlemsstater och har inte bidragit till underskotten. Och det stora paradnumret i krishanteringen har blivit en ny EU-skatt på finansiella transaktioner, som bara kommer att driva finansiella transaktioner ut ur EU eller euro-området.
Viktigare är att få den nya stabilitetspakten på plats. Där väntar fortfarande några detaljer på att bli lösta. Det som har komplicerat till processen är att några medlemsstater, som Frankrike, inte vill ha för hårda regler när det gäller att förebygga underskott medan socialistgruppen i parlamentet hellre vill ha en mer luftig pakt som tillåter större utgifter om det handlar om investeringar. Det är i och för sig svårt att förstå varför just viktiga investeringar är de utgifter som leder till för stort budgetunderskott och inte alla andra utgifter, lika svårt är det att förstå varför ett växande underskott som går bortom kontroll skulle vara bättre för att man betraktar investeringar som skälet till att underskottet blir för stort. Långivare kommer inte vilja finansiera underskott om man inte vet att man får tillbaka pengarna.
Frågan om bankkriser blir ytterligare en fråga för lagstiftning denna höst. Min linje kommer i den delen vara att tillsammans med kapitaltäckningsregler måste bankers ledningar veta att de riskerar aktieägarnas kapital om de får svårigheter och en stat måste ta över banken.
Och så kommer vi slutföra arbetet med Global Governance, med sikte på att klargöra att problemet är bristande tillväxtkraft i de gamla utvecklade ekonomierna. Spektrumpolitiken börjar jag de första förhandlingarna kring på tisdag med sikte på att ge den så kallade Digitala agendan ett trovärdigt och konkret innehåll. Statsstödspolitiken formerar vi en första diskussion om också på tisdag. Forskningspolitiken får sin första grund inför nästa forskningsprogram. EPP- partiets arbetsgrupp för ekonomisk politik leder jag på onsdag i ett slutmöte för att lägga fast en handlingslinje ut ur krisen och in i konkurrenskraft till EPP-kongressen i Marseille i december.
Långtidsbudgeten får vi börja arbeta med på grundval av det förslag som kommissionen la i början av sommaren. Det bygger på orealistiska utgiftsökningar och nya skatter vilket inte kommer att underlätta processen, än mindre underlätta en process där vi prioriterar viktiga utgifter framför mindre viktiga. Så får vi se vad kommissionen kommer med när det gäller den inre marknaden. Hitintills har man mest kommit med förslag som bygger på mer regleringar och mindre en gemensam marknad.
Ovanpå detta ligger grannskapspolitiken, slutförandet av förhandlingarna med Kroatien, insatserna för demokrati i vårt närområde, med mycket mer. Det blir en höst som kommer att bli avgörande för Europas förmåga att ta ledning där det behövs.