I dag Europeiska rådets toppmöte ännu en gång. Dagens toppmöte var tänkt att handla om tillväxtfrågor. Deltagarna skulle med fördel kunna läsa Magnus Henrekssons och Andreas Bergs artikel om hur rika länder kan uppnå långsiktig tillväxt. Det är genom liberalisering och genom offentliga utgifter som stabilt kan finansieras och som lämnar en stor del av ekonomin till den privata sektorn. Förslaget om en finansiell transaktionsskatt, som är ett förslag för ökad tillväxt, ska ses mot denna bakgrund. Det är inte högre skatter som ger tillväxt.
Huvudnumret i dag är emellertid den så kallade Finanspakten, som i princip innehåller de regler som redan har rätt i kraften genom att parlamentet och rådet i höstas lagstiftade om skärpta budgetregler. Nu återkommer några av de lite skarpare förslag som då Italien, Frankrike och Tyskland sa nej till, men ny på initiativ av Frankrike och Tyskland.
Det innebär att det nya fördraget inte så mycket löser dagens budgetproblem som skapar nya politiska när några länder ställs utanför, eller ställer sig utanför, samtidigt som andra är med. Risken för nya motsättningar är större än det som nu kan vinnas genom ökat förtroende. Samtidigt måste strävan vara att alla ska kunna vara med även i denna struktur som ligger vid sidan om det egentliga EU eftersom ekonomisk politik och annat kommer att diskuteras här och risken är att vi annars får en uppdelning som motverkar att vi kan få ett sammanhållet och starkare Europa.
Ett mer sammanhållet Europa och ett Europa som utnyttjar sin styrka får vi genom en politik som avreglerar och liberaliserar och som genom stabila offentliga finanser och låga skatter gör det möjligt med tillväxt. Det är öppenheten som binder samman Europa, inte nya klubbar för beslut.