Det blev ett nytt år – om Ungern, Estland och Sarkozy

Visserligen är detta med ett nytt år ett kalendariskt trick. Det är vårt sätt att mäta tiden som gör att vi i dag talar om ett nytt år. Men det finns inget som av sig självt blir nytt. Däremot innebär det nya steget i kalendern förändringar som är en konsekvens av kalendern som sådan.

Så har Estland i dag tagit steget in i Eurosfären. Det Estland som en gång var en del lav det sovjetiska väldet och bortglömt av de flesta svenskar och framförallt under socialdemokratisk politik är i dag inte bara med i EU utan också med i Nato och som sagt eurosamarbetet. Det innebär att Estland är en full medlem av allt det europeiska samarbete som påverkar säkerhet, ekonomi och politik. När olika krisaktioner ska diskuteras i Bryssel får vi i fortsättningen hoppas att esterna vill lyssna till vårt budskap.

Ungern blir i dag ordförandeland för EU. Det innebär att den ungerska regeringen leder rådets olika möten förutom Europeiska rådet och utrikesrådet. På torsdag är det ett första möte mellan kommissionen och ordförandelandets olika statsråd som ska leda rådens olika möten. Bland annat blir det en första genomgång av läget mellan den ungerska regeringens företrädare, kommissionen och mig som parlamentets rapportör när det gäller den nya telekomlagstiftning som siktar på att öppna upp för Europa att bli nummer ett när det gäller mobila bredband. Det blir en tidig trettondagsmorgon för överläggningar under dagen i Budapest.

Tyvärr finns det en tråkig baksida med det ungerska ordförandeskapet. Den nya Orban-regeringen har infört en medielagstiftning som ger en statlig nämnd rätt att stämma tidningar och andra för publiceringar som kan anses strida mot värdighet och god sed.

Det är en lag som inte är värdig ett land som är med i Europeiska unionen. Det finns nu skäl för kommissionen att nu formellt tvinga den ungerska regeringen att redovisa hur man har tänkt sig detta och vad man ska göra för att garantera en full tryck- och yttrandefrihet. Tryckfriheten får inte bli en relativ fråga, och den handlar inte om att vara bättre än i grannländerna. Tryckfrihet och yttrandefrihet är demokratins förutsättning.

I dag tar också Nikolas Sarkozy över ordförandeskapet å Frankrikes vägnar i G20 gruppen. Det han kommer att prioritera är överenskommelser om nya valutakurser och beskattning av internationella transaktioner. Det är vare sig någon lösning på de problem som präglar världsekonomin. Det är inte valutakurserna som gör Frankrike och länderna i södra Europa mindre konkurrenskraftiga utan bristen på reformer. De problem som vi har med valutakurser bör vi i största möjliga grad låta hanteras genom att marknaden prissätter valutorna. Den utvecklingen är också den bästa grunden för balans i handeln med de framväxande ekonomierna.

Under de kommande månaderna kommer jag som parlamentets rapportör när det gäller den globala ekonomins regelverk försöka lägga fast ett annat perspektiv som tar sikte på att handeln måste bli öppnare, i alla riktningar, och att det ställer krav på framväxande ekonomier som Kina att vara öppnare också när det gäller valutakurser och på bland annat Europa när det gäller reformer.

Det vi mer än något annat bör undvika är att diskussionen om valutakurser tränger undan behovet av en europeisk agenda som siktar på ökad konkurrenskraft. Det är lättare att ställa krav på internationella regleringar än att ta de viktiga besluten som avgör vår långsiktiga välfärd.

Så en dag som i dag händer det en del, just på grund av kalenderns styrning över verkligheten.

Bloggar: Marie Vaadre, Olle Schmidt, Birgitta Holm, Tokmoderaten, Göran Pettersson samt Carl Bildt.