DI Debatt, publicera den 17 februari 2025
Vice presidentens budskap ska ses mot att administrationen i USA nu avskedar tjänstemän som har andra politiska uppfattningar eller inte håller med om att valet 2020 var stulet, media hindras från att delta i presskonferenser, stora tv-kanaler och tidningar hotas med stämningar, åklagare byts ut, böcker med misshagligt inslag och skrivna av misshagliga författare rensas ut från skolor och bibliotek samtidigt som forskarsamhället och administrationen tvingas rensa ut misshagliga tankar om kön, sexuell läggning, ras och rasism, allt medan presidenten säger sig stå ovanför lagen eftersom han vill rädda landet.
I sitt tal sa USA:s vicepresident inte något kritiskt om de diktaturer som med militärt våld hotar fria länder och inför det tyska valet valde han att ställa sig bakom det öppet rasistiska partiet AfD vars ledande företrädare hyllar SS-trupperna och predikar eftergivenhet till Ryssland.
Det som fördjupar allvaret är att Trump klargjort att han ser handelskrig som ett medel för att tvinga vänner och allierade till att underordna sig amerikansk politik och amerikanska krav på territorier. Det är mer än traditionell amerikansk isolationism, det är amerikansk expansionism. Det vore ett svaghetstecken för Europa att acceptera detta.
USA och Europa står varandra nära vilket gör det viktigt att söka upprätthålla alliansen inför de gemensamma hot vi möter. Men utanför den traditionella boxen måste vi nu snabbt stärka vår förmåga som motpart eller partner till USA och för att själva kunna stå emot ryska och kinesiska hot.
Försvaret av Europa sker nu i Ukraina. För att kunna ge det stöd som krävs i form av finansiella resurser och militär förmåga bör EU, Storbritannien och Norge genomföra en särskild Fredsupplåning. Målet bör vara att Europa ger en procent av vår BNP till det försvar av vår kontinent som sker i Ukraina. Det slår den ryska krigsekonomin. Varje förhandling med Ryssland utan deltagande från Ukraina och Europa är en förhandling utan mandat och kompetens att fatta beslut om europeiska gränser. I förhandlingar där Ukraina och Europa deltar bör Europa erbjuda militär förmåga att bevaka Ukrainas gränser och luftrum.
Ukraina måste som ett led försvaret av Europa gradvis integreras in i EU redan från 2025. Det bör ske genom stöd till rättsliga institutioner, utökade handelsavtal och stöd till den framtida återuppbyggnaden och är ett konkret besked till Ryssland att Ukrainas framtid är i Europa. Vi måste med världen största marknad som bas på nytt bli en drivande global ekonomi. Den ekonomiska tillväxten måste vara det överordnade målet gentemot alla andra politiska må, inte minst eftersom det är en avgörande förutsättning för vart och ett av dem. När USA krymper sin handel ska det allierade Europa göra sig till centrum för en ny våg av handel världen över.
Sverige bör tillsammans med övriga Norden visa att de förstärkningar av försvarsförmåga som Polen och de baltiska länderna genomför är föredömen för hela Europa. Natos europeiska ben ska ha en stark arm på Arktis och Grönland. Upprustningen måste bygga på snabb utveckling av europeisk försvarsindustri, som inte bara ger produktionskapacitet utan också forskningskluster för innovationer och avancerade teknologier.
Storbritannien och Norge måste liksom Island knytas närmare det europeiska samarbetet. Säkerhetspolitiskt och försvarsindustriellt samarbete inom ramen för EU måste öppna upp för dem liksom gemensamma möten i Europeiska rådet.
Europa bör för sin del stå upp för den transatlantiska alliansen, men klargöra att den är en allians mellan likvärdiga parter, inte ett forum för den amerikanska administrationen att underminera europeisk självständighet.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker