Barometern debatt, publicerad den 24 mars 2025
Försvarsmakten är den organisation som har den expertis som krävs för att göra de anpassningar som behövs och starta den upprustning som är nödvändig.
Ser vi tillbaka på de gångna 25 åren med försvarsberedningar, med riksdagens partier inbakade i regeringskansliet, så kan vi konstatera att den formen för beslutsfattande fundamentalt har misslyckats med att forma den försvarsmakt Sverige behöver.
Den nystart som nu behövs kräver en engångsupplåning i storleksordningen 150 miljarder. Höjningen av de långsiktiga försvarsanslagen med 1,5 procent till 4 procent inklusive stöd till Ukraina tillhör däremot den långsiktiga budgetprocessens prioriteringar.
Regeringen bör ge svensk försvarsindustri statliga garantier för utbyggnaden av den produktionskapacitet som vi nu uppenbart behöver. Sverige bör som ett led i detta stödja kraven på en gemensam europeisk upplåning för att snabbt stärka europeisk försvarsindustri.
Försvarsorganisationen bör med omedelbarhet ges möjlighet att utvecklas genom att befintliga förband får den utrustning som i dag saknas eller som behövs för ökad förmåga samtidigt som man får lägga de långsiktiga beställningar av vapensystem som en ny försvarsorganisation måste byggas upp kring.
Som ett led i detta bör beställningar på fler Gripenplan läggas nu. Det bidrar till en ökad samlad nordisk luftförsvarsförmåga och skapar utrymme att stödja Ukraina med Gripen.
Sverige måste vidare kunna hantera en växande hotbild på Östersjön. Vi bör därför se till att lägga beställningar på två ytterligare ubåtar och utökad förmåga för en bättre övervakning av vår havsmiljö.
Målet om att sätta upp fyra brigader för markstrid behöver uppgraderas till sex med de materielbeställningar det kräver. Det blir en förutsättning för att på marken kunna försvara utsatta delar av svenskt territorium samtidigt som vi behöver kunna bidra med trupp i de baltiska staterna och vid en fred i Ukraina.
Frågan om den moderna krigföringens nya strukturer måste vara föremål för en kontinuerlig styrning. Det kräver en kritisk massa av utvecklingsförmåga men också en utökad produktionsförmåga.
Vi behöver därför en breddad industriell bas för militära lösningar inom mindre och medelstor industri samt acceleratorer inom högskolor och universitet för att få fram innovativa snabbspår vid sidan om de ordinarie upphandlingsprocesserna. Regeringen bör inför den svenska finansmarknaden klargöra att det inte är acceptabelt att motverka investeringar i svensk försvarsindustri och att företag som svartlistar investeringar i Sveriges försvar arbetar i strid med det svenska samhällets demokratiska värderingar.
Allt detta kan vi göra nu. ” försvarsberedningar måste vi lägga bakom oss.
Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)