DI debatt, publicerad den 17 april 2026
En av Sveriges främsta ekonomiska tillgångar i dag är att vi har den djupaste kapitalmarknaden i EU och är ledande i Europa när det gäller börsintroduktioner. Våra banker är välkapitaliserade och obligationsmarknaden är omfattande. Banker, försäkringsbolag, fondbolag, riskkapitalbolag och försäkringsförmedlare mobiliserar sparande och kapital till investeringar och formar tillsammans en likvid marknad.
Det ger inte bara möjlighet för svenska företag att växa, utan också möjlighet att attrahera nya företag att växa här. Rätt utnyttjat kan det göra det möjligt för Sverige att sätta agendan för utvecklingen av en dynamisk europeisk kapitalmarknad, baserad på marknadens öppenhet snarare än på byråkratins regleringar. De som genom nya skatter och regleringar vill hindra detta riskerar att avveckla en styrka som andra avundas oss.
Utan en stark kapitalmarknad riskerar Europa att även under de kommande decennierna förlora i tillväxt och utveckling till USA och Kina, liksom till andra framväxande dynamiska ekonomier. Med en starkare kapitalmarknad kan vi däremot gå i täten för en ekonomisk förnyelse som ger Europa ledarskap inom innovation, företagande och handel.
Den svenska kapitalmarknaden har vuxit fram steg för steg: från skattefonds- och allemanssparande till pensionsreformer och ett växande pensionssparande, omvandlingen till bostadsrätter samt avskaffandet av förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter, liksom införandet av ISK-sparande. Det är på det viset – steg för steg – som en europeisk kapitalmarknad bör utvecklas.
Trots de möjligheter den svenska kapitalmarknaden ger finns det likväl politiska krafter som vill strypa detta svenska under. Vänsterpartiet vill av ideologiska skäl socialisera kapital och inkomster. Socialdemokraterna talar om en statlig investeringsbank, som om de vore fast i 1970-talets förvirrade aktiva näringspolitik, och om höjda bankskatter samt ökad beskattning av kapitalvinster och utdelningar. Produktivitetskommissionens förslag om att höja skatten på pensionskapital skulle ge starkt negativa effekter om vi vill bibehålla och utveckla den svenska kapitalmarknadens djup och bredd.
Sverige bör i stället gå i täten för en nordisk-baltisk kapitalmarknad med än större bredd och djup än dagens svenska. Om Norden tillsammans med de baltiska länderna integrerar sina kapitalmarknader kan vår region bli Europas ledande centrum för riskkapital, innovation och tillväxt.
En sådan gemensam nordisk och baltisk kapitalmarknad kan växa fram genom att ta bort hinder och öppna upp för marknadens egen logik. De nordiska länderna delar redan mycket av det som krävs: stabila institutioner, likartade börsstrukturer, gränsöverskridande banker, transparent bolagsstyrning, liknande regelverk och starka pensionssystem. Men kapitalmarknaderna är likväl i stor utsträckning nationella. De första stegen för att ta bort hindren är enkla:
• gemensamma regler och språk för börsnoteringar och prospekt
• gemensamma regler och tillämpning av penningtvättslagstiftning
• harmoniserade regler för riskkapital och venture capital
• enklare omvandling av sparande till investeringar genom rådgivning och förmedling av finansiella tjänster
• en integrerad marknad för pensionskapital och institutionella investeringar
• samordnad tillsyn och marknadsinfrastruktur
• eliminering av nationella hinder för fondsparande och aktiehandel
• kapitaltäckningsregler som gäller banken i sin helhet, inte per land
Eftersom en lång rad av våra viktigaste finansiella aktörer redan har Norden och Baltikum som sina marknader kan mycket uppnås av aktörerna själva, om bara de nordiska och baltiska regeringarna tar bort de hinder och olikheter som finns.
För att ge ökad kraft åt en nordisk-baltisk kapitalmarknad bör vi gemensamt utveckla regelverk, tillsyn och former för beskattning. Med den inriktningen blir det också logiskt att integrera de nordiska och baltiska aktiebörserna till en gemensam handelsplats med institutionell förankring i de olika länderna. Det skulle ge vår del av Europa en dynamik som inte bara attraherar kapital och företagande utan också sätter exempel för övriga EU.
I en tid när Europas ekonomiska styrka i allt högre grad avgör vår politiska och säkerhetspolitiska förmåga kan vår del av Europa forma den europeiska dagordningen. Då kan vi bli ledande när det gäller tillväxt, innovationer och nya företag.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är tidigare Europaparlamentariker och bland annat ordförande för Svenska försäkringsförmedlare