Sydsvenskan Debatt, publicerad den 2 mars 2025
I denna nya hårda värld måste Sverige och Europa hävda sina säkerhetsintressen och ge stöd till Ukraina på de villkor som nu gäller.
Trumps teser är enkla och klara. Han koncentrerar allt mer makt i sina händer och vill ha mer. Han ser inte USA som en företrädare för demokrati och frihet. Makt går före rätt. Han vill ta över Panamakanalen, Grönland, Kanada och Gaza utan några egentliga argument. Han vill bestraffa sina allierade med höga strafftullar och säger ”våra allierade är värre än våra fiender”. Han påstår att EU har formats för att skapa problem för USA. Det är en paranoid syn på vänner.
Det var på denna linje Vance höll sitt tal på säkerhetskonferensen i München. Istället för att försvara Ukraina mot rysk aggression gick han till hård attack mot Europa för bristande demokrati, spred lögner även om Sverige och gav sitt stöd till Putinvänliga AfD vars företrädare hyllar Hitlers SS-trupper.
I denna nya värld måste Europa agera samstämt, kraftfullt och snabbt. Den nuvarande Europeiska kommissionen är lyckligtvis stark och enig, men vissa länder – främst Ungern – blockerar sanktioner mot Ryssland i Europeiska rådet. De nordiska och baltiska länderna kan tillsammans med Polen, Tyskland och Frankrike spela en avgörande roll genom sina egna insatser men också för att samla hela Europa inklusive Storbritannien. Så kan Europa försvara sin säkerhet.
Nato är det centrala organet för europeisk försvars- och säkerhetspolitik. Utan medlemskap i Nato hade Sverige idag tillhört de mest utsatta länderna för rysk aggression. Vare sig Sverige eller Europa bör, trots Trumps olika utfall, förutsätta något annat än att USA ytterst förblir lojalt med Nato.
Nato med dess europeiska medlemsländer är avgörande viktigt för europeisk försvarsplanering, strategi och militär koordinering. Även om USA skulle fallera bör europeiska Nato vara starkt nog att försvara sig mot den ryske angriparen.
Europa måste upprusta så snabbt som möjligt för att stå upp mot det ryska hotet. Under senare år har de europeiska försvarsutgifterna fallit till 1,5 procent av BNP, medan USA spenderar 3,6 procent av sin BNP. Europa bör raskt fördubbla sina försvarsbudgetar till över 3 procent av BNP. Med tanke på att EU-länderna har offentliga utgifter på i genomsnitt 50 procent av BNP är det fullt möjligt genom att prioritera annorlunda.
Europa har en omfattande försvarsindustri. Men den är fragmenterad, uppdelad i många nationella enheter och marknader. EU behöver se till att den inre marknaden fungerar också för försvarsindustrin och kan bidra till dess konsolidering. Det kan ske genom att Europas länder samordnar och lägger de långsiktiga order som krävs för den utbyggnad som behövs.
Försvarsindustrin i Ukraina bör utvecklas. Vid World Economic Forum i Davos sade den ukrainske presidentrådgivaren Oleksandr Kamysjin att Ukraina idag kan tillverka vapen för 30 miljarder dollar, främst drönare, men bara har finansiering för 10 miljarder dollar. Europa bör ställa upp med finansiering så Ukraina kan bli ett stöd för hela Europas försvarsförmåga.
Som väl är, är finansieringen av Ukrainas behov ett hanterbart problem för 2025. Under de två senaste åren har den totala västliga finansieringen uppgått till ungefär 100 miljarder dollar per år och ungefär lika mycket är att vänta i år tack vare G7-ländernas beslut att ge Ukraina 50 miljarder dollar baserat på framtida räntor på de 300 miljarder dollar av ryska centralbanksreserver som Väst frusit. Därtill kommer tidigare lovad EU-finansiering.
Men det räcker inte. För att Ukraina ska kunna vinna kriget räcker inte 100 miljarder per år. Det krävs dubbelt så mycket. Då övertrumfas den krympande ryska krigsekonomin. Pengar är tillgängliga i form av de frusna ryska centralbanksreserverna. Det finns ingen anledning att inte ta dem som ryskt krigsskadestånd och använda dem till vapen för Ukraina så att landet kan kasta ut de ryska trupperna. Den som främst har motsatt sig det är Tysklands tidigare förbundskansler Olaf Scholz. Efter valet den 23 februari ersätts han av CDU:s Friedrich Merz som är för ett sådant agerande.
I Ukraina är människor idag medvetna om att landets största strategiska misstag var att försöka vidmakthålla neutralitet mellan Ryssland och Nato. Det visade sig vara förödande. Nu måste Ukraina för framtida säkerhet bli en del av Nato. Den snabbaste vägen till fred är att Putin förstår att Europas stöd till Ukraina kommer vara så starkt att det inte finns någon möjlighet för Ryssland att vinna kriget. Det är så europeisk säkerhet nu måste byggas.
Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld samt tidigare Europaparlamentariker för Moderaterna
Anders Åslund , internationellt erkänd expert på politisk ekonomi i Ryssland och Ukraina och senior fellow på tankesmedjan Frivärld och adjungerad professor vid Georgetown University