DN debatt, publicerad den 30 januari 2025
Vi behöver klargöra att Europeiska unionen är en maktfaktor som varje amerikansk ledare måste förhålla sig till. Det kan vi göra med en offensiv strategisk handelspolitik, förankrad i den ekonomiska styrka vi redan i dag har. Vi bör sträva efter att bli världens bästa partner när Trumpadministrationen vill bli den mest hotfulla.
Om Europa inte ser den styrka vi har och kan utveckla, fastnar vi i föreställningen om vår egen svaghet. Då kommer vi att försvagas än mer inför den nuvarande amerikanska regeringen, med alla de risker det innebär för europeisk stagnation samt vår egen säkerhet och försvarsförmåga.
En utgångspunkt för den nya administrationens politik är att Trump betraktar handel mellan länder som ett utnyttjande av USA. Ur ett amerikanskt perspektiv är detta ett fundamentalt felslut, eftersom den amerikanska ekonomins ledarskap i världen bygger på just internationell handel. För 15 år sedan var den amerikanska ekonomin jämbördig med EU i storlek. Tack vare den fria handelns konkurrens har USA dragit ifrån och är i dag världens i särklass största ekonomi.
Det är ju heller ingen som har tvingat amerikanska eller europeiska konsumenter och företag att köpa varor från varandra. Handeln mellan USA och Europa är konsekvensen av fria ekonomiers konkurrens och handel. Nyttan går i båda riktningarna.
För att möta den nya amerikanska administrationens försök att använda handelspolitik som ett sätt att påtvinga andra sin vilja behöver Europa gå på offensiven där vi som union står som starkast, nämligen i handelspolitiken. Efter mina 15 år i Europaparlamentet är det för mig fullständigt självklart att EU:s främsta utrikespolitiska styrka är den gemensamma handelspolitiken. Unionen bör gå i täten för att globalt bejaka den fria handeln.
Vi bör sträva efter att utveckla både politiska relationer och europeiskt välstånd genom en intensifierad process för internationell handel, som också kan förändra den amerikanska administrationens agenda. När USA vill krympa handeln med andra länder ska Europa sträcka ut sin hand.
EU bör göra sig till både ett centrum för internationell frihandel, och den ledande aktören för dess utveckling. Som ett led i detta bör EU-kommissionen bjuda in till en ny frihandelsrunda – Brysselrundan – med världens länder, där nya vägar för att röja undan dagens handelshinder kan utvecklas.
Vi kan göra detta utifrån att vi redan nu är världens största och mest integrerade marknad, med det ekonomiska samarbetsområdet vi har och tullunionen där Turkiet ingår. Vår marknad blir än större om vi inkluderar alla frihandelsavtal.
Europa bör därför vidareutveckla och förnya befintliga avtal med länder som Kanada, Mexiko, Nya Zeeland, Sydkorea och Japan. Vi bör påskynda ratificeringen av frihandelsavtalet med Mercosur-länderna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) samt driva fram ett färdigt avtal med Australien.
Med kandidatländerna till EU ska vi accelerera ekonomisk integration och fördjupa frihandelsavtalen. Vad gäller Storbritannien bör vi, som ett större och mer omfattande steg i denna strävan, öppna upp för ett gemensamt ekonomiskt område för fri handel.
Med Indien bör vi genom särskilda politiska insatser få till stånd verkliga förhandlingar som för samarbetet framåt. Vi måste vidare utveckla och fördjupa andra handels- och utvecklingsavtal för att stärka relationerna med ekonomierna i Afrika och andra länder i Asien.
Ett konkret sätt att tvinga Trump-administrationen att förhålla sig till EU i de förhandlingar som den vill driva fram är att erbjuda att EU sänker sina tullar där USA har lägre nivåer, förutsatt att USA gör motsvarande.
Vi bör även väcka frågan om en digital transatlantisk union – med avgörande betydelse för amerikanska och europeiska företag – där den transatlantiska digitala ekonomin kan växa fram till världens i särklass största digitala marknad, långt mer ledande och dominerande än den kinesiska någonsin kan bli. Inom ramen för detta bör vi lägga en gemensam grund för utveckling och forskning av AI som följer den fria världens behov och krav.
Samtidigt bör vi försäkra oss om att vi kan värna Europas digitala utveckling och digitala integritet även inför eventuella amerikanska påtryckningar eller hot när det gäller tillgången på digitala tjänster. Vi måste till exempel i Europa kunna lagra och processa data enligt europeisk lag och våra säkerhetskrav. Detta oavsett om den nya amerikanska administrationen vill tvinga på oss annan lagstiftning, eller till och med använda amerikanska molntjänster med europeiska data som påtryckning mot myndigheter eller företag.
Vi måste bryta upp från en politisk agenda där alla politiska mål har prioriterats – förutom ekonomisk tillväxt. Det överordnade målet måste vara just tillväxt och innovation, eftersom de är en förutsättning för allt annat.
Men vi kan redan nu, som en handelns union, beslutsamt forma en stark väv av internationell frihandel. Det blir en styrka för alla gentemot amerikanska hot. Med en sådan politik skapar vi förutsättningar för reformer och investeringar som gör europeisk innovationsförmåga till en tillgång för alla våra partners. När USA hotar ska Europa handla.
Trump betraktar handel mellan länder som ett utnyttjande av USA. Ur ett amerikanskt perspektiv är detta ett fundamentalt felslut.
Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)