GP Debatt, publicerad den 1 mars 2025
Nordkoreanska soldater, vapen och ammunition i Ryssland. Nordkorea stöder Irans kärnvapenutveckling samtidigt som man exporterar drönare till Ryssland, som i sin tur stöder rustningen mot amerikanska trupper i Sydkorea. Ryssland och Kina på Arktis. Kinas hot mot Taiwan som är en del av den globala ekonomin.
Den transatlantiska alliansen formades i en ambition att möta hot som dessa och den fick sin styrka genom att två i varje läge är mer än en. Nu vet vi inte var USA står.
Det kräver en ny agenda för den fria världens länder. Europa måste spela huvudrollen i den utvecklingen. Vi behöver med Nato som bas och med Europeiska unionen som medel forma en ny europeisk säkerhetsarkitektur. Stödet till Ukraina måste öka och den europeiska försvarsförmågan måste stärkas så mycket att den kompenserar för osäkerheten om USA.
Europeiska unionen bör nu samla europeiska stater med gemensamma värderingar till en ny säkerhetspolitisk gemenskap. När Nato inte längre är den politiska allians den varit måste EU forma en vidare politisk gemenskap. För Norge och Island blir frågan om medlemskap i EU nu annorlunda och de bör erbjudas snabbast möjliga medlemsprocess till den politiska gemenskap som EU är.
Storbritannien bör tillsammans med Kanada erbjudas att bli en del av europeiska beslutsstrukturer och delaktighet vid Europeiska rådets möten. Ett första steg bör vara att erbjuda Kanada och Storbritannien att omvandla sina skilda avtal med EU till frihandelsavtal med ömsesidiga erkännanden av varor och produkter.
Denna nya skepnad av EU bör slutföra avtal och fördjupa sina handelspolitiska relationer med länderna i Latinamerika, med Sydkorea, Japan och Singapore samt Australien och Nya Zeeland. På den grunden kan vi etablera en politisk gemenskap som förenas med avtal om forskning, digitalisering och säkerhetspolitiskt samarbete.
Vi bör utgå från att USA fortsatt står kvar i Nato som försvarsallians men sträva efter att inom ramen för dess militära strukturer stärka förmågan att leda det europeiska benet av Nato samt tillsammans med Storbritannien och Norge utveckla en beslutsförmåga för europeiska militära operationer.
Den brittiskt ledda försvarssamarbetet inom ramen för Joint Expeditionary Force bör utvecklas i omfattning och bli bas för en gemensam europeisk militär förmåga tillsammans med en ny uppsättning av EU´s battle groups. De bör kunna sättas in omedelbart när de gemensamma gränserna hotas. Det europeiska benet av Nato bör vara så starkt att det stärker alliansens ömsesidiga förtroende och ger Nato en stark arm på Arktis.
Det handlar inte om att skapa en europeisk armé utan om att skapa en militär förmåga som innebär att vi inom Nato har europeiska förband som avskräcker Ryssland från varje typ av anfall, provokation och gränsöverträdelse.
Europa försvaras nu i Ukraina. EU måste säkra att det stöd som krävs för att besegra Ryssland i Ukraina. Europa bör föra över de 300 miljarderna i konfiskerade ryska tillgångar till Ukraina samtidigt som vi genom en europeisk upplåning finansierar Ukrainas förmåga att försvara europeisk säkerhet. Sverige som värnar om de frugala reglerna kan gå i täten för detta för att göra klart att det handlar om en extraordinär upplåning för ett Europa i krigstid, inte en uppluckring av EU:s normala budgetregler.
Sverige bör på motsvarande sätt gå före med en engångsupplåning, som en avvikelse för att värna vår säkerhet, för att återhämta åratal av försvarspolitisk försummelse, förenat med årliga anslag mot fyra procent inom ramen för budgetreglerna.
Allt detta kan vi göra. Nu måste ett nytt Europa växa fram med ambitionen att vara den fria världens ledare.
Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld