NT krönika, pubicerad den 16 september 2024
Vi lever i en krigstid och måste agera därefter om vi vill värna vår säkerhet. Mitt i Europa pågår ett fullskaligt konventionellt krig som handlar om Rysslands krav på ett delat Europa. Det konventionella kriget i Ukraina förenas med en krigföring i den grå zonen mot andra länder som Sverige.
Det kan gälla allt ifrån störningar av flygtrafik, genom drönare eller elektronisk krigföring, spionage och cyberattacker och direkta sabotage mot infrastruktur förutom hot, aggression och desinformation. Under årtionden förträngde vi att Ryssland var ett hot och nu finns det en risk för att vi förtränger de hot vi ser rakt in i det svenska samhället. Vi har också under lång tid förträngt hoten från Kina och Iran. Det är dags att vi ser dessa hot i ögonen och agerar därefter.
Det är bra att det nu sker genom ökade satsningar på ett tidigare nedlagt civilförsvar och det är bra att vi förenar vårt Nato-medlemskap med ökade försvarsanslag, men det tar med nuvarande takt allt för lång tid att reparera 20 år av försyndelser och ambitionen är likväl inte tillräckligt hög för att möta det som är dagens hot. Lägg till det de hot som ett med Ryssland förenat ökat kinesiskt intresse av Arktis och därmed Östersjön innebär och den krigföring vi redan ser i gråzonen.
Det kräver att vi tar vårt eget ansvar för vår säkerhet och istället för att göra den till en konsekvens av amerikanskt ansvarstagande. Europa och Sverige måste själva kunna ta ansvar för vår säkerhet, oavsett vem som väljs till president i USA.
- Varje rysk regim i framtiden måste inse att invasionen av Ukraina var ett katastrofalt misslyckande av ett slag som aldrig bör upprepas. Sverige och de nordiska länderna måste samtliga agera så att det står klart att varje hot mot våra länders suveränitet och integritet kommer att ge samma resultat. Det kräver ökade ökad försvarsförmåga.
- Sverige måste tillsammans med de nordiska länderna utnyttja det faktum att vi har en ekonomi som är väsentligt starkare än den ryska, med den uthållighet det ger alla våra länders egna försvarsansträngningar. Det bör användas till att ge Ukraina det stöd som krävs för att Ryssland ska tvingas dra sig tillbaka och söka en fred utifrån den gränser som gäller.
- I bägge dessa delar måste de nordiska länderna i den kraftsamling som nu krävs i hela Europa spela en ledande roll tillsammans med de baltiska länderna för att se till att Europa mobiliserar den styrka vi faktiskt har. Det vi gör i dag räcker inte och lever heller inte upp till det vi kan. Vi kan göra mer för försvaret av Europa och Natos europeiska ben och vi behöver göra mer för att ge Ukraina en fred i säkerhet.
Det är mycket som står på spel. De nordiska och baltiska länderna är av geografiska skäl liksom Polen särskilt utsatta för Rysslands ambitioner att utvidga sin maktsfär och kontroll över sitt närområde.
Vi måste se till att vi redan nu kan värna svenska flygplatsers säkerhet, den svenska sjöfartens säkerhet och våra stora inlopp och hamnar. De nordiska länderna måste skaffa sig en gemensam kontroll över luftrummet som gör att Ryssland inte kan hota och inte angripa våra gränser. Sveriges Gripenprogrammet bör därför utökas snabbt samtidigt som vi tillsammans med de baltiska länderna bygger en luftvärnsförmåga som minimerar utrymmet för ryska hot.
Sverige bör tillsammans med de Polen, de baltiska och nordiska länderna sätta målet om 4% av BNP i försvarsanslag och att Europas länder bidrar till Ukrainas försvar med minst 0,5% av BNP. Det är kostnader som är små jämfört med de kostnader kriget utsätter Ukraina för och som kan drabba andra länder.
När vi nu alla nordiska länder är med i Nato kan vi agera gemensamt kring säkerhetspolitikens utmaningar på ett helt annat sätt än tidigare. Vi kan bland annat se till att vara en drivande kraft i EU för att integrera Storbritannien i europeiskt samarbete om försvarsindustri, cyberförsvar och förmåga att möta och slå tillbaka mot rysk hybridkrigföring.
Norden kan bli en kraft i Europa och i världen för att värna både fred och frihetens värden.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker