DI debatt, publicerad den 10 juni 2025
De borgerliga partierna må vara bekymrade över SCB:s opinionssiffror men bör glädjas åt att opinionsstödet är som starkast i de frågor där reformarbetet nu är som mest grundläggande. Det är genom att ta strid för långsiktigheten i dessa reformer, snarare än att låta debatten handla om socialdemokratins agenda, man vinner mot en opposition som kanske bytt retorik men tvekar i sak därför att den vill vända om till ett Sverige som på 1970-talet.
Det var ett maktlöshetens samhälle, utan valfrihet, där företagande sågs som en fientlig kraft, staten skulle kontrollera allt och de långsiktiga förutsättningarna för trygghet och stabilitet försummades. Med den visionen blir det som de två senaste rödgröna mandatperioderna.
Regeringens reformpolitik är ett drastiskt uppbrott från den tiden. Sverige är i dag en stark bidragsgivare för nordisk säkerhet och drivande för ett Europa som bejakar internationell handel och stärker sin egen konkurrenskraft.
En ansvarslös kärnkraftsavveckling som underminerade klimatpolitiken har ersatts med en politik som stabiliserar elförsörjningen. Med kärnkraftens återtagande motverkas de väderberoende energislagens svaghet så att alla fossilfria alternativ kan utvecklas. S erkänner numera misstaget att avveckla fyra fullt fungerande reaktorer men är osäkra om sin vilja att stödja ny kärnkraft.
Omläggningen av kriminalpolitiken handlar om att återupprätta rättsstatens styrka. Den handlar om trygghet för individer, familjer och företagare i alla delar av Sverige. Regeringens framgång syns som tydligast när de som tidigare dömde ut politiken som rasistisk och fascistisk nu påstår de tyckte likadant hela tiden, bara att de inte kunde.
Förändringar i det lilla som att grova brottslingar inte längre ska beviljas medborgarskap förenas nu med insatser för att slå sönder en kriminalitet som äter sig in i hela vårt samhälle. Regeringen måste gå till val på att omläggningen ska fortsätta och ge resultat under lång tid.
Viktigast är att möta den säkerhetspolitiska utvecklingen genom försvarets återuppbyggnad. Många bär ansvar för långsiktig försummelse. Men det är ofattbart att nedrustningen efter Rysslands invasion 2014 av Ukraina fortsatte ända ner till 1 procent av BNP 2018, då en marginell höjning siktade på 1,5 procent i år!
Säkerhetspolitiken får aldrig mer präglas av den förnekelse och ombytlighet som vi såg då. Försvarspolitiken får inte malas ner i budgetförhandlingar mellan rödgröna partier som på nytt tvekar om allvaret i det militära hotet från Ryssland. Säkerhetspolitiken måste ligga fast även när den utsätts för rödgröna ifrågasättanden.
Men det räcker inte med att värna långsiktigheten i dessa omläggningar. Vi behöver en företagandets revolution där jobben blir fler och viktigare än bidrag, samtidigt som tillväxt och investeringar sker utifrån konkurrenskraftens villkor. Inte en återgång till statsföretag och statliga investeringsbanker. Lägre skatter, inte högre.
Utanförskapsområden måste få en framtid i stället för förslumning genom att bekämpa gängkriminalitet och hedersförtryck samtidigt som hederligt företagande kan växa. Dåliga skolor läggas ner, ersättas av nya och kunna väljas bort. En avreglering av planpolitiken och enklare tillståndsförfaranden. Öppna för utvinning av strategiskt viktiga mineraler i Sverige. Säkra god tillgång på el. Minska byråkrati för företag och för försvaret.
I kunskapssamhället krävs ett mål om 5 procent av BNP till forskning istället för det gamla industrisamhällets om 3 procent. Sverige bör bli ledande för att ta emot forskare som vill eller tvingas lämna USA. Instifta 100 internationella gästprofessurer med forskningsresurser för forskare som vill eller tvingas lämna USA.
Mot de rödgrönas krav på att ta ifrån människors kontroll över välfärden måste en borgerlig regering vårda och utveckla valfrihetens reformer så att välfärden utvecklas efter människors behov och forskningens möjligheter.
Vi behöver fler plattformar för ökad digitalisering, utveckling av AI och säkra digitala molntjänster samt världsledande datorkapacitet genom myndigheters ansvar, konkurrens och företagande. Det politiska förfallet i USA visar att europeiska företag liksom myndigheter inte får vara utelämnade till enbart amerikanska molntjänster. Svenska myndigheter måste ha europeiska alternativ och Sverige bör bidra till att de utvecklas.
Dagens modernisering av Sverige kräver reformer inom alla dessa områden. En regering som står starkt i detta blir stark gentemot dem som drömmer om 1970-talets maktstat och försummade samhälle.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare
Europaparlamentariker