DI debatt, publicerad den 17 mars 2025
Den europeiska och amerikanska ekonomin har under lång tid vuxit samman. Vi är varandras största handelspartners och är de ekonomier som investerar mest i varandra. Tillsammans har vi lagt grunden för en internationell rättsordning präglad av fri handel och respekt för staters suveränitet. När nu USA vänder sig mot sina vänner blir det viktigare än någonsin att Europa kan vara en globalt ledande ekonomi.
Det kan vi inte bli genom storlek utan genom innovationsförmåga. Den amerikanska administrationens nedrustning av offentligt finansierad forskning skapar ett utrymme för Europa men också ett behov av att säkra kraften i den fria världens ledarskap.
Vi bör utveckla de kunskaps– och forskningskluster som är den moderna världens motsvarighet till medeltidens borgar. De är mer rotade i sin geografi än företag och industrier och har en beständig geopolitisk kraft. Medan kunskap och forskning flyger fritt och snabbt är de miljöer som bäst utvecklar kunskap och forskning de mest beständiga.
I raden av namn som Bologna, Salamanca, Sorbonne, Heidelberg, Oxford, Cambridge, Lund och Uppsala, eller för den delen mer moderna begrepp som Harvard och Yale, ser vi namn som präglas av starka rötter i geografin. Det gäller också i allra högsta grad exemplet Silicon Valley. Vi måste nu se till att det blir i Europa som vi får fler av de miljöer som attraherar forskare och företagare världen över.
Kunskapens kluster utvecklas i många olika former mellan akademi, företag och kapital. De är avgörande för det moderna företagandets konkurrenskraft men också för vårt samhälles förmåga att möta nya hot och utveckla kunskap för att hantera dem.
Europa måste nu lämna industrisamhällets gamla mål om tre procent av BNP till forskning bakom sig till förmån för ett krav på fem procent från näringsliv och offentligt. EU kan bidra till detta genom att dubblera anslagen för den gemensamma forskningspolitiken med hjälp av medel från regional- och socialfonderna. Det finns ingen bättre regional- och socialpolitik.
Sverige bör gå i täten och se till att våra ledande universitet och forskningsinstitutioner får de resurser som gör att de kan attrahera världsledande forskning i stor skala till Sverige. Globalt ledande kunskapskluster skapas när världsledande forskning har en miljö av entreprenörskap, teknisk utveckling, företagande och kapital tillgängligt. Det är inte genom Draghi- rapportens syn på industrialisering med offentliga företagsbidrag till utplockade företag och fabriker som vi kan bli globalt ledande.
Det blir vi genom målinriktade projekt för en snabb kunskapsutveckling och stabila kunskapskluster präglade av företagandets mångfald och marknadsekonomins konkurrens. Då stärks både utvecklingen av innovationer och vår roll som handelspartner.
Europa behöver en ny våg av digitalisering som kan balansera amerikanskt ledarskap och som minskar sårbarhet gentemot amerikanska hot. Att Europa kan få en egen konkurrenskraftig molnstruktur har inte bara en ekonomisk utan också en säkerhetspolitisk betydelse när USA hotar sina vänner med ekonomiska maktmedel.
Vi behöver därför utveckla projekt som stärker ledarskap inom telekom och som bidrar till nya förmågor inom AI, digitala molnstrukturer och digital kommunikation. Det svenska IT- samhällets många kluster visar att det är möjligt.
Sverige kan agera och visa vägen där vi redan har strategiskt viktiga kompetenser. Det gäller rymdforskning och satellitutveckling, flygteknologi och fordonsindustri, materialkunskap, mineralutvinning och gruvteknologi, medicinsk forskning, life science och biotech, kraftöverföring, kärnkraft och elektrifiering. Vi kan inom dessa områden ytterligare utveckla befintliga kunskapskluster globalt ledande företag och bidra till att Europa växer som kunskapsekonomi.
Det gäller självfallet inom det försvarsindustriella området. Därför borde det vara självklart att Sverige ska utveckla en ny generation stridsflyg utifrån de förutsättningar som nu växer fram. Motsvarande gäller ubåtar och andra kvalificerade vapensystem. Den kunskap och de industriella kluster som där utvecklas har en vidare betydelse än vapensystemen som sådana. Det ger en unik försvarsindustriell kompetens och en säkerhetspolitisk integritet gentemot amerikanska krav.
Det är med ledande kunskap som europeiska företag fritt ska konkurrera med varandra och bidra till en växande global handel. Europas väg till geopolitisk styrka heter kunskap och handel.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare europaparlamentariker