DI Debatt, publicerad den 14 augusti 2024
Europas ekonomier behöver en gemensam chockterapi som EU måste vara en drivande kraft för. Det handlar om vår förmåga att värna och utveckla europeiskt välstånd och konkurrenskraft och i dag helt avgörande Europas geopolitiska roll i världen. En liten och gentemot andra delar av världen krympande ekonomi som släpar efter andra kommer inte kunna ha den försvarsförmåga som vår del av världen kräver och än mindre ha någon påverkan på den internationella rättsordningen.
Europa måste kick-starta sin tillväxt, sin forskning, sitt företagande och sin innovationsförmåga. Europeiska Unionen måste på gemensam nivå säkra detta och genom den inre marknadens krav på medlemsländerna sätta en agenda som berör varje ekonomi.
Alltsedan 2008 har Europa hamnat ekonomiskt på efterkälken efter USA. EU behöver öppna upp sin digitala ekonomi och sin tjänstemarknad för ökad konkurrens, nya etableringar och nytt företagande som kan nå global betydelse. Av samma skäl måste vi förverkliga en kapitalmarknad som inte bara har gemensamma regler utan framförallt kapital och en dynamisk markad för att växa snabbare. Enskilt viktigast i kick-starten för att bli innovationsledande är att ge toppforskare allt de behöver för att stanna och frodas i Europa.
2008 var USAs BNP $15 biljarder och EUs $16 biljarder ungefär jämstora, men 2023 hade USAs BNP vuxit till $27 biljarder, medan EUs var bara $18 biljarder och gemensamt med Storbritannien $20,6 biljarder.
Under dessa 15 år hade USAs ekonomi vuxit med 82% i löpande dollar och EUs bara med 26%, d.v.s. EUs tillväxt var bara en tredjedel av USAs. En stor del av detta är växelkursförändringar, men det avgörande är att européer föredrar att investera i USA.
Mest chockerande är marknadsvärdet på världens största företag. Av de 20 mest värdefulla företagen i världen är nu 15 amerikanska och bara två europeiska. Danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk är nr 13 och det holländska chipföretaget ASML nr. 20. De två mest värdefulla europeiska företagen är typiska forskningsföretag, men de är alltför få. Inget svenskregistrerat företag hamnar bland de 100 största. AstraZeneca är nr 43. De tre största amerikanska börsbolagen – Apple, Microsoft och Nvidia – är var och en värd mer än hela den tyska börsen
En viktig förklaring till såväl den höga dollarkursen som amerikanska företags höga marknadsvärde är att hela världen investerar i USA. Enligt det amerikanska finansministeriet, uppgickutländska investeringar i amerikanska värdepapper till hela $27 biljarder i slutet av juni 2023, vilket motsvarar hela USAs BNP. Sveriges investeringar i amerikanska papper var inte mindre än $365 miljarder eller 62% av Sveriges BNP. Det förklarar delvis varför amerikanska företag har så höga marknadsvärden och varför dollarkursen förblir så hög trots det stora amerikanskabudgetunderskottet om nästan 9% av BNP 2023 och en statsskuld på hela 122% av BNP.
På längre sikt framstår den amerikanska finansiella situation som ohållbar, men det skrämmande är hur föga attraktivt Europa framstår för investerare, inte minst från Europa. Europakommissionen har nu bett två f.d. italienska premiärministrar, Mario Draghi och Enrico Letta, att utreda hur EUs låga tillväxttakt kan höjas. Svaren är att mycket måste göras.
Det mest uppenbara, som alla betonar, är att Europas kapitalmarknad måste bli alleuropeisk. Finanskrisen 2008 gjorde de europeiska bankerna mer nationella än en gång. Detta är ytterligare ett skäl för Sverige att anamma euron. Om vi inte har ens euron kan vi inte vara del av och bidra till en alleuropeisk kapitalmarknad.
I sin intressanta april rapport, ”Much More than a Market,” betonade Enrico Letta att den gemensamma marknaden inte existerar p.g.a. varje land har sina egna regler. Han föreslår att alla EU-länder bör acceptera alla andra EU-länders standards. Det är det bästa sättet att snabbt öppna EUs marknad igen. EU gagnades av en fri godsmarknad, men för tjänster finns det många fler nationella barriärer som måste brytas ned så att EU återigen kan gagnas av samma storskalefördelar som USA.
EUs stora nackdel är dess brist på elitutbildning, vilket alla rapporter ignorerar. The Times Higher Education publicerar årligen en rangordning av alla världens bästa universitet. Det finns en alternativ rankning, men de är mycket lika, så det räcker med Times. Av de tio bästa universiteten är tre brittiska och sju amerikanska. Bland de nästa tio kommer tekniska högskolan i Zürich, två kinesiska universitet och ett universitet i Singapore, medan resten är amerikanska. Det bästa EU-universitetet är det tekniska universitetet i München på 30:e plats. Främst i Sverige kommer föga förvånande Karolinska Institutet, men dock först på 50:e plats.
EU behöver göra en kraftig ökning av forskningsbudgeten, skapa nya och starkare kluster av forskning och forskare samt premiera världsledande forskning före regionala hänsyn. Det behövs ett tydligt bindande mål gemensamt för alla medlemsländer som gör att vi når minst 3% forskningsanslag av BNP under den kommande mandatperionden med sikte på 5%. Europa måste bli den nya platsen för elitforskning.
Europas bästa forskare skall inte längre behöva fly till USA för att få konkurrenskraftiga löner och de forskningsvillkor de behöver. Det skall bli möjligt att bli Nobelpristagare även om man stannar i EU.
Forskning, företagande och fri handel kan sätta Europa i centrum för den globala ekonomins utveckling.
Gunnar Hökmark är ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker
Anders Åslund är senior fellow Frivärld, adjungerad professor vid Georgetown University samt tidigare rådgivare till bland annat den ukrainska regeringen