DI debatt, publicerad den 1 aeptember 2026
Vid utgången av 2025 fanns 909 noterade företag med ett sammanlagt börsvärde motsvarande 194 procent av BNP. Den svenska kapitalmarknaden har därmed blivit en ekonomisk och politisk tillgång som också bidrar till vår säkerhetspolitiska styrka.
Svenska private Equity-fonder har under senare år svarat för nära en tiondel av Europas samlade kapitalanskaffning – mer än tre gånger Sveriges andel av Europas ekonomi. Stockholm var 2025 Europas fjärde största storstadsregion för venture capital-investeringar, efter London, Paris och München. Det är en exceptionell svensk tillgång som vi ska värna och utveckla, inte försvaga.
Ur denna kapitalmarknad kan inte bara en lång rad nya företag växa fram, utan också många av de stora framtidsprojekt där Sverige behöver vara ledande. Det är genom investeringar i våra stora företag och i våra nya, växande företag som nya jobb skapas – inte genom lösa politiska löften.
Sedan 2014 har 1 114 företag noterats på den svenska marknaden, medan 615 har avnoterats. Sverige har alltså fått ett nettotillskott på 499 börsföretag. I de flesta andra utvecklade ekonomier har utvecklingen gått åt motsatt håll, med fler avnoteringar än noteringar. Detta är ingen kuriositet för finansmarknaden. Det är en av Sveriges viktigaste styrkor som företagarland och avgörande för vår framtida tillväxt och välfärd. Försvagar man denna fördel underminerar man också förutsättningarna för investeringar och nya jobb.
Trots de möjligheter som kapitalmarknaden ger föreslår Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet på olika sätt högre beskattning av banker, större kapitalinnehav eller kapitalinkomster. Förslagen är inte identiska och partiernas positioner inför valet skiljer sig åt.
Den gemensamma riktningen är ändå tydlig: kapitalet ska beskattas hårdare. Svenska företag har genom kapitalmarknaden en unik tillgång till finansiering från börsen, investmentbolag, riskkapitalfonder, pensionsfonder, institutioner och miljontals privatasparare. Ett litet företag kan börja med riskkapital, ta sig vidare till en tillväxtmarknad och så småningom bli ett stort börsföretag. OECD framhåller just denna sammanhängande finansieringskedja som en svensk styrka.
Den kedjan riskerar nu att försvagas. Både Vänsterpartiet och Mp vill sänka den skattefria grundnivån för ISK till 50 000 kronor Socialdemokraterna har liksom de övriga aviserat höjd ISK-skatt för de största innehaven och liksom V och Mp föreslagit en särskild skatt på bankernas övervinster med omfattande konsekvenser för hushåll och utbudet av kapital.
V och Mp räknar med höjda bankskatter på drygt 10 miljarder kronor som i slutändan inte betalas av bankerna utan av hushåll och företag genom högre räntor och höjda avgifter. Dessutom påverkas bankernas förmåga och vilja att finansiera investeringar och därmed budet av kapital.
ISK är betydligt mer än en teknisk sparform. Den har gjort det enkelt för miljontals svenskar att bli kapitalägare. Drygt fyra miljoner svenskar hade ISK 2024. Det har bidragit till ett brett folkligt ägande och till den kapitalmarknad som gör Sverige unikt i EU.
Var de tre partierna hamnar efter en eventuell regeringsförhandling vet vi inte. Men riktningen är uppenbar: högre beskattning av kapital, stora innehav och finansiella företag. Det hjälper inte att beskriva detta i fördelningspolitiska termer och säga att de som har mycket ska betala mer eftersom vi alla kommer att få mindre.
När avkastningen på kapital beskattas hårdare förändras nämligen kalkylen för investeringar. Om en större del av avkastningen går till staten måste investeringen ge högre avkastning före skatt för att fortfarande vara värd att genomföra. När avkastningskravet stiger blir färre investeringar lönsamma. Det leder oundvikligen till lägre investeringar, svagare företagstillväxt och färre nya jobb.
Det påverkar inte bara kapitalmarknaden utan hela vår välfärd och arbetsmarknad. Den viktigaste arbetsmarknadsreformen är att skapa bättre förutsättningar för fler företag och fler arbetsgivare – och därmed för fler människor att få ett arbete.
Svensk politik borde därför utgå från en enkel princip: förstör inte det som fungerar bättre här än i andra länder. Sverige har byggt EU:s bredaste och mest dynamiska aktiemarknad. Vi bör göra den ännu starkare och vidga den i Norden och Europa – inte beskatta sönder den. Genom att stärka den svenska och nordiska kapitalmarknaden bidrar vi till en ökad geopolitisk styrka för hela Europa.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare
Europaparlamentariker, bland annat med ansvar för förnyelsen av banklagstiftningen