DI Debatt, publicerad den 176 september 2024
Det kräver en politisk agenda som präglas av de principer som vi vet ger ekonomisk utveckling – marknadsekonomi, ökade satsningar på forskning, fritt företagande och individuellt ansvar. Samtidigt bör den utgå från en pragmatisk syn där arbetslinjen, fungerande skolor och kamp mot kriminalitet lägger grunden för integration och social gemenskap.
Det måste handla om mer än ett uppbrott från de senaste två mandatperiodernas stagnation och passivitet inför stora samhällsproblem och inför allt som inte fungerat under offentligt ansvar. Det gäller att Sverige måste bli ett ledande kunskapssamhälle i Europa och i världen och det kräver öppenhet för alternativ, innovationer, utveckling, företagande och konkurrens.
Det måste ske i konflikt med en socialdemokrati som i dag i första hand skjuter in sig på välfärdens och kunskapssamhällets företagande men som kommit att se företagande som sådant som något misstänkt, girigt och ansvarslöst. En socialdemokrati som vill expandera den offentliga sektorns grepp om ekonomin och tror att det är vägen till framgång i ett modernt samhälle.
Att i både ord och handling bekämpa den synen och i stället formulera en egen, borgerlig agenda för företagandets Sverige är de kommande två årens viktigaste inrikespolitiska prioritering.
Regeringen Kristerssons första halvlek har dominerats av att hantera andras försummelser i centrala samhällsområden. Migrationsfrågan, segregationen och utvecklingen av grov kriminalitet. Nedrustningen av militära förmågor och nedmonteringen av ett av världens bäst fungerande elsystem. En bidragspolitik som vuxit fram på bekostnad av arbetslinjen och inte lett till EU:s lägsta arbetslöshet utan i stället en av de högsta.
Nu måste regeringen emellertid lägga grunden för den utveckling som ger oss styrka, självförtroende och ledarskap. Det handlar om en politisk offensiv för det fria företagandets samhälle och innovationernas ekonomi samt ett kompromisslöst försvar av medborgarnas rätt att välja utan att bli avfärdade som ”marknadskrafter”. Bara genom en sådan politisk omläggning lägger vi grunden för konkurrenskraft och en förmåga att driva Europas utveckling mot en konkurrenskraft som ger vår del av världen en ökad geopolitisk tyngd och säkerhetspolitisk förmåga.
Det handlar om ett frihetligt samhälle som utan ideologisk dogmatik ger barn och ungdom den bästa möjliga utbildningen. Ett samhälle som genom kraftiga nysatsningar på forskningen lägger grunden för ett ledande kunskapssamhälle. Ett samhälle som öppnar upp för företagandets och konkurrensens alla möjligheter att ersätta det som inte fungerar med det som gör det.
Det är nämligen marknadsekonomins och det fria företagandets bästa kraft – förmågan att göra bättre än bra, att aldrig låta utvecklingen stagnera vid det medelmåttiga eller det undermåliga.
Svensk industri måste kunna utvecklas med en god tillgång på el. Både för att göra övergången från fossila bränslen möjlig, och för att vara ledande i den modernisering som bygger på digitalisering och AI.
Den svenska tjänstesektorn kan utvecklas med väldig kraft, inte minst inom de områden som är kunskapssamhällets mest centrala, nämligen utbildning och sjukvård. Dessa samhällssektorer är centrala för det moderna kunskapssamhällets innovativa och kvalitativa utveckling. Det är med dem som grund som Sverige kan bli ett ledande land inom life science, utbildning, livslångt lärande, modern sjukvård, avancerad bioteknik och biomedicin – men det förutsätter fritt företagande och den mångfald som följer på det.
Kunskapssamhällets företag och den moderna tidens industrier utvecklas med det som med moderna glosor kallas för det agila och det granulära. Förmågan att med små steg skapa en ständig anpassning och utveckling samtidigt som man utvecklar sig utifrån digitaliseringens många individuella möjligheter, vetenskapens förmåga till precision och individers växande personliga krav. Kontrasten mot en socialdemokrati som står för storskalig statskontroll och minskad personlig makt i välfärden är slående.
Regeringen Kristersson måste göra andra halvlek till företagandets, mångfaldens, valfrihetens, forskningens och innovationernas två år. Och samtidigt starta processen för att ersätta en instabil krona med euron som ger stabilitet och full delaktighet i Europeiska unionens framtid.
Så blir vi starka i Europa.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ordförande för Valfrihetskommissionen och för tankesmedjan Frivärld samt tidigare Europaparlamentariker