SvD ledare publicerad den 26 oktober 2023
Det var den brutala ondskan som fick fritt utrymme. På samma sätt som när Hamas den 7 oktober på en dag aktivt mördade så många judar att man måste gå tillbaka till just Förintelsen för att finna en motsvarande dag av ondska.
I afrikanska länder som Kongo, Etiopien och Sudan har vi återkommande förfärats över en ondska som drabbar alla, men kvinnor på ett utstuderat djävulskt sätt. Tragedin i det förlorade oskyldiga livet är lika stor vem det än drabbar, men avsikten bakom dödandet är avgörande för hur vi kan diskutera ansvar och skuld. Det är avsikten som gör ondskan.
Ryssland bombar brett och vitt för att döda så många civila som möjligt. Som det nu är handlar det om än hundratusen dödade genom bomber mot barnsjukhus, bostäder, köpcentrum och teatrar. Platser där människor är.
Kanske det mest beräknande i den grymma brutaliteten är bomber som faller där bomber redan har fallit, för att på det viset döda brandmän och sjukvårdare. På samma sätt bombade Ryssland från 2015 i Syrien i en pakt med den syriske diktatorn sjukhus, bostäder och flyktvägar, samtidigt som man höll i dödandet av civila i sydöstra Ukraina, med nedskjutningen av HM17 som en manifestation inför världen av det hämningslösa våldet.
Iran har gjort sig till en terrorstat med sikte på att utplåna ett annat land – Israel – med judehatet som främsta argument. Demokratin är i deras ögon därtill i sig en fiende att bekämpa, den påminner den egna befolkningen om den frihet som skulle kunna vara möjlig. Iran ger återkommande stöd till terrordåd mot civila och stöd till en krigföring som syftar till att döda civila.
Hamas terrorangrepp var ett uttryck för detta. Det var inte någon krigföring som handlade om insatta förband som slogs om ett territorium och som drabbade civila – vilket är vidrigt nog – utan avsikten var att på det grymmaste sätt drabba så många civila som möjligt. Hamas ville döda judar och de dödade små barn, tonåringar, mammor och pappor, farföräldrar och morföräldrar, som i några fall överlevt Förintelsen men nu inte Hamas. Brända, halshuggna, bakbundna, torterade, våldtagna och avrättade. Avsiktligt i ett omfattande arbete för att döda.
Hamas har samma förakt för livet hos dem man säger sig företräda. I Gaza har man en regim som präglas av samma förtryck som det vi ser i Iran. Kvinnor är andra klassens medborgare, de som ses som sexuellt avvikande anses inte vara värda att få leva och oppositionella ses som brottslingar att avrätta. Systematiskt har man använt det fria styret i Gaza till att upprätta ett islamistiskt samhälle. Människor används som sköldar för den egna krigföringen.
Avsikten är att när Israel slår tillbaka mot Hamas och Islamiska Jihads avskjutningsramper, ledningscentraler och befästningar ska de ligga under en moské, invid ett sjukhus och i bostäder. De använder människor som sköldar för att skydda sig själva. Det var därför sjukhuset som Hamas sade bombades i själva verket drabbades av en misslyckad palestinsk missil, eller ett avsiktligt offrande av liv inför den amerikanske presidentens besök. En hel världs medier förde vidare Hamas osanning. Det är så informationskriget skall vinnas, utan hänsyn till människoliv.
När jag läser uppropet från ett stort antal som kallar sig kulturarbetare (Expressen 20/10) slås jag av hur indifferenta de är och hur de gör sig till Hamas nyttiga idioter.
Inte ett ord om Hamas människoslakt och den judiska gisslan som väntar på att avrättas.
Inte ett ord om hur Hamas använder palestinier som mänskliga sköldar och inte ett ord om hur Hamas har upprättat ett förtryck som i vidrighet motsvarar det iranska.
Inte ett ord om att Hamas ständiga terror tvingar Israel att slå tillbaka mot deras omfattande militära förmåga, finansierad och utvecklad av Iran.
Det var kanske en triumf för den antisemitiska alliansen av vänstern och nazister att så många skrev under på ett upprop som skuldbelägger Israel för att man försvarar sig och som blundar för att Hamas brutala förtryck och medvetna avsikt att låta civila dö. Blindheten inför Hamas mördande av judar blir inte bättre av att den kommer till uttryck i en tid då människor i bilkonvojer jublar över dödandet.
I helgen fylldes Sergels torg och andra torg i Sverige, med demonstranter som skanderade om ett Palestina ”from the river to the sea” – ett krav som är liktydigt med utplånandet av staten Israel och judarna där – och att ”svensk socialtjänst har kidnappat fler barn än Hamas”. Demonstrationerna har mötts med en generande tystnad från svenska medier och ledande oppositionspolitiker.
”Vi var naiva” har blivit något av en favoritursäkt när fakta ligger på bordet. Den här gången går inte det. Fakta finns. Vi vet vad desinformationen om Sverige ställer till med. Vi vet vad antisemitism leder till, i historien och nutiden.
De som skrivit under på antisemitiska upprop och blundar inför dem som sprider lögner om svensk socialtjänst och kraven på utplånandet av staten Israel, kan inte skylla på naivitet. Inte när antisemitismens krafter så öppet jublar över judars död. De har ett ansvar för det hat de bidrar till.
Gunnar Hökmark