Hoppa till innehåll

Därför måste Sverige öka försvarsutgifterna

  • av

Altinget, publicerad den 16 september 2026

De ryska drönarattackerna mot tåg nära gränsen till Polen. Sprängattentaten på flygplatsen i Leipzig. Det ryska fartygets raketbeskjutning av en dansk helikopter i Östersjön. Rysslands krig i Ukraina har ett vidare perspektiv: det omfattar hela Europa.

Det är uppenbart att den ryska ledningen söker testa Nato och sina grannar. Det understryker allvaret i att vi fortsätter att stärka försvaret och fördjupar det nordiska och baltiska samarbetet inom ramen för Nato. Sverige får under inga omständigheter hamna i ett politiskt kaos som ökar Rysslands vilja att testa oss. Vi måste i varje läge ha en regering som klargör att vi kommer att agera samlat, enigt och med den tydlighet som krävs.

Den regering som tillträder senare i höst, förhoppningsvis så tidigt som möjligt, måste ha detta klart för sig. Den behöver tydliggöra för omvärlden att vi kommer att fortsätta stärka vårt försvar utöver tidigare fattade beslut. Den säkerhetspolitiska utvecklingen har redan sprungit förbi den analys som en gång ledde fram till målet om 3,5 procent av BNP till försvaret. Vi kommer att behöva öka försvarsutgifterna till mer än fyra procent av BNP i en växande ekonomi.

Vi måste ta till oss av erfarenheterna från kriget i Ukraina. Den snabba utvecklingen av drönarkrigföringen är tveklöst en sådan erfarenhet, men viktigast är att förstå att Ryssland genomför ett totalt krig som ställer krav på ett försvar med den nya tidens bredd.

För det första måste vi stärka vår digitala förmåga och se till att vi med hjälp av ledande AI kan utveckla det svenska försvaret i sin helhet när det gäller spaning, underrättelser och ledning. Det kräver satsningar på cybersäkerhet, men också på digital molninfrastruktur, rymdkapacitet och ledande AI-förmåga.

För det andra måste vi förstå att Ryssland bedriver ren terrorkrigföring mot civila, industrier, köpcentrum, bostadsområden, sjukhus, skolor och all slags infrastruktur i syfte att krossa det ukrainska samhället. Vi behöver utveckla en bred luftvärns- och luftförsvarsförmåga som kan skydda vår befolkning, vår infrastruktur och vår industri mot allt från drönare till ballistiska robotar.

För det tredje måste vi se det hot som den ryska statsterrorismen innebär i form av dold krigföring mot vårt samhälle. Det kräver ett civilt försvar men innebär också ökade uppgifter för ett modernt hemvärn.

För det fjärde måste vi se till att vi kan skydda de svenska sjövägarna i Östersjön och Västerhavet. Det gäller i fredstid och skymningstid, liksom vid öppen krigföring. Det handlar om ubåtar men också om ytfartyg. Fregatterna är en del av denna förmåga, men mer krävs.

Vi behöver nu fullfölja den beslutade upprustningen med större kvantitet, men också utveckla nya förmågor. Vi behöver utveckla gamla och nya försvarsindustriella kluster av kunskap och kapacitet.

Nu räcker det inte att stå bakom beslut som fattades för några år sedan. Nu gäller det att fatta nya beslut som svarar mot de hot vi möter i dag och i morgon.