Svd debatt, publicerad den 21 juni 2025
Regeringens förslag till digitaliseringsstrategi har rätt utgångspunkter – digitalisering ska bidra till effektivitet, produktivitet och utveckling av välfärdens tjänster – men försummar den geopolitiska verkligheten. Vi lever nu i en geopolitisk situation som inte bara präglas av att digitala system ständigt utsätts för hot och krigföring i den grå zonen utan också riskerar att utnyttjas i ett maktspel kring handel, säkerhetspolitik och territoriella krav.
Digitaliseringsstrategin måste därför kompletteras med politisk handlingskraft som förankras i den geopolitiska verklighet vi befinner oss i.
Digitaliseringen har en avgörande betydelse för både Sveriges säkerhet och vår ekonomiska konkurrenskraft. Därför är det allvarligt att strategin i stort sett bortser från två grundläggande geopolitiska förutsättningar.
För det första: beroendet av amerikanska molntjänster innebär i dag en risk för politisk utpressning från en amerikansk presidentadministration som i handling och ord uttrycker förakt för internationell rätt och avtal mellan länder.
Den amerikanska administrationen har systematiskt urholkat det regelverk som tidigare möjliggjorde hantering av europeiska personuppgifter i USA, och har klargjort att man betraktar EU:s integritetsregler som ett hinder för amerikanska intressen. Det innebär att vi riskerar att användandet av amerikanska molntjänster inte blir förenligt med europeisk lagstiftning men också att den amerikanska administrationen kan komma att hota med att stänga av viktiga digitala tjänster.
Vi kan inte vara beroende av aktörer – oavsett om de är kinesiska eller amerikanska – som kan använda tekniken som påtryckningsmedel. Kina har redan integrerat sina företag i ett system där staten har full insyn och kontroll, och målet är tydligt: global dominans. Samtidigt har vi sett hur USA under Trump-administrationen är berett att använda handel, teknik och digital infrastruktur som verktyg för att sätta press även på nära allierade.
För det andra: Europa behöver en egen digital infrastruktur som kan leva upp till europeisk lagstiftning om dataskydd och integritet – och vara basen för vår fortsatta tekniska utveckling, inte minst inom AI.
När det finns alternativ till amerikanska tjänster blir det uppenbart att varje försök att använda tillgången till digitala tjänster som vapen mot oss kommer att missgynna amerikanska företag och stärka de europeiska alternativen.
Det här är inte ett uttryck för protektionism, utan för nödvändig kapacitetsuppbyggnad som är en del av vår vidare säkerhetspolitik. Det handlar inte om strategisk autonomi utan om strategisk kapacitet. Vi måste ha digitala lösningar och tjänster som vilar på europeisk grund, så att vi är en aktör, inte ett objekt i den globala digitala utvecklingen.
De stora amerikanska företagen har varit avgörande för den europeiska digitaliseringen. Det finns all anledning att se till att vi inom ramen för en öppen ekonomi även i framtiden kan utnyttja de bästa digitala tjänsterna för företag, forskning och myndigheter men det kräver i sin tur att det finns en europeisk kapacitet som kan bidra till att utveckla den transatlantiska digitala ekonomin.
I den värld vi lever i behövs ett demokratiernas ledarskap i digitalisering och forskning. Där behöver Europa och USA kunna stå sida vid sida när det gäller att leda utvecklingen. Det understryker vikten av en integrerad transatlantisk marknad, som inte får lämnar utrymme för att en amerikansk president – som varken respekterar internationell rätt eller sina allierade – använder kontrollen över digitala tjänster som vapen mot Europa. För att kunna utveckla och fördjupa samarbetet måste vi kunna stå emot dem som vill missbruka dessa tjänster mot oss.
Sveriges digitala strategi måste därför främja utvecklingen av inhemska och europeiska plattformar – inom molntjänster, söktjänster och AI – som motsvarar våra värderingar, behov och säkerhetskrav. Det kräver offentliga investeringar i forskning samt innovation och offentlig upphandling och stimulans till konkurrensutsatta marknader där företag kan växa och nå global ledarposition.
Historien visar att Sverige kan bygga framgångsrika digitala kluster. It-boomen kring Ericsson är ett exempel. I dag ser vi motsvarande inom försvarsindustrin – särskilt kring obemannade system, drönarteknologi och nästa generations flygplattformar. Dessa sektorer visar vikten av att ha både kunskap och produktionskapacitet i landet, inte bara för att producera dagens teknik – utan för att kunna utveckla morgondagens kunskaper.
Idén om att ”köpa från hyllan” står i strid med utvecklingen av våra kluster av kunskap, forskning och säkerhet. De kluster av kunskap som formas kring viktiga teknologier är en försvarsförmåga i sig.
Vi lever i en tid där högteknologi ofta har dubbel användning – både civilt och militärt. Därför måste Sverige, i samspel mellan stat och näringsliv, bygga en digital kapacitet som är både öppen för andra och självständig, säkerhetspolitisk och innovationsdrivande. Regeringens digitaliseringsstrategi nämner visserligen sambandet mellan digital teknik och strategisk autonomi, men drar inte konsekvenserna av detta.
Europas strävan måste fortsatt vara att vi tillsammans med USA fortsatt kan utveckla en gemensam digital styrka med ledarskap i AI och avancerade datatjänster. Men det kräver att vi har alternativ och redundans. Vår strategiska kapacitet måste vila på europeisk teknisk förmåga och politisk självständighet.
En svensk digitaliseringsstrategi måste därför ha som mål att stimulera fram en europeisk digital infrastruktur – och stödja svenska aktörer som kan bidra till detta. Det kräver att vi investerar i forskning, utveckling, universitet och entreprenörskap. Och det kräver att vi ser digitalisering inte bara som en teknisk fråga, utan en strategisk och säkerhetspolitisk angelägenhet av första rang.
Gunnar Hökmark
ordförande i tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)