NWT debatt, publicerad den 10 juni 2026
Motsvarande ansvarslöshet riskerar nu återkomma genom den välfärdsavveckling som blir resultatet av de rödgröna partiernas kampanj mot valfrihet i välfärden och privata alternativ. När Magdalena Andersson säger att det offentliga ska ta kontrollen över välfärden från medborgarnas egna val är det ett slag mot valfriheten. Nu är det allemansrätten att välja välfärd och privata verksamheter som ska avvecklas.
Det handlar om den största nedläggningen av skolor, förskolor, sjukvård i form av öppenvård och specialistvård samt äldreomsorg som något modernt välfärdssamhälle någonsin har upplevt. Socialdemokraterna är mycket tydliga med att de inte vill acceptera fristående alternativ och att de vill att kommuner ska kontrollera och styra all verksamhet. Det vore mycket oklokt att hoppas att de inte menar vad de säger.
SCB´s statistik ”Finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen 2023”, som är den senast tillgängliga statistiken på området, visar att nedläggningen av privata alternativ får stora konsekvenser inte bara för svensk välfärd som sådan utan för den svenska ekonomin i sin helhet.
Den samlade välfärdsverksamheten inom vård, skola och omsorg uppgick till 1 439 miljarder kronor år 2023. Av detta utförde privata företag tjänster för 252 miljarder kronor. Det motsvarar alltså närmare en femtedel av all vård, skola och omsorg – som ska fasas ut, avvecklas eller socialiseras av kommuner och regioner. Den absolut största delen av dessa verksamheter har vuxit fram genom att människor själva har valt dem.
I reda siffror handlar det om 417 000 barn och elever i förskolor, grundskolor och gymnasier. Nästan hälften av Sverige vårdcentraler kommer fasas ut, avvecklas eller socialiseras. Mer än 40 000 äldre som bor på privata äldreboenden kommer att få flytta eller uppleva att den omsorg de valt kommunaliseras. Det handlar om grymma konsekvenser för mellan 1 och 1,5 miljoner människor – men också för svensk samhällsekonomi.
Till de som drabbas kommer en stor grupp löntagare som har sin anställning i denna privata sektor. Enligt SCB är 21% av välfärdssektorns anställda – nästan 300 000 personer – verksamma inom privata välfärdsalternativ. De har till stor del sökt sig dit för bättre arbetsförhållanden. Det finns ingen möjlighet att de skulle kunna beredas samma anställningsvillkor i offentliga verksamheter.
I varje socialdemokratiskt styrd kommun och region är de redan i färd med att avveckla privata alternativ så långt det går inom ramen för nuvarande lagstiftning, med växande vårdköer och stigande kostnader som resultat. Vid en valseger har vi Magdalena Anderssons ord på att kommunerna ska ta över all kontroll från människorna själva.
Skolor som har de bästa resultaten i form av godkända gymnasiekompetenser kommer att läggas ner samtidigt som skolor som konstant misslyckas ge sina elever den start i livet de behöver får vara kvar. Hundratusentals elever kommer att tvingas ställa sig i kö till skolor som upprepat har gett sämre resultat. De skolor som man eventuellt kan kommunalisera kommer fungera som andra kommunala skolor samtidigt som elever i andra friskolor kommer tvingas söka sig till befintliga skolors köer.
Vi står inför en socialisering av välfärd som kommer att få samma konsekvenser som all socialisering har gett: längre köer, brister på välfärd och stigande kostnader. Det blir en omvälvning långt större än kärnkraftsavvecklingen. Den måste diskuteras nu. Lika lite som det i dag hjälper vår energiförsörjning att Socialdemokraterna ångar sig, lika lite hjälper ånger till när viktiga välfärdsverksamheter har avvecklats.
Gunnar Hökmark, ordförande för Valfrihetskommissionen och tidigare Europaparlamentariker för Moderaterna.