Europaportalen debatt, publicerad den 23 januari 2026
Sedan Trump tillträdde som president har USA försvagat stödet till Ukraina, samtidigt som han har låtit ryska krav som hotar europeisk säkerhet vara utgångspunkt för fredsförhandlingar. Nu handlar det om krav på Danmark för att på ett eller annat sätt få kontroll över Grönland. Det amerikanska agerandet öppnar för nya ryska krav mot sin omvärld.
I denna farliga situation måste vi på en gång stärka vår försvarsförmåga mot de militära hoten och samtidigt minska utrymmet för amerikansk utpressning mot Europa.
Vi bör snabbare än i dag rusta det svenska försvaret. Vi bör fördjupa det nordisk-baltiska försvarssamarbetet inom Nato och gå i täten för att utveckla det europeiska benet av Nato till en funktionsduglig och beslutsam struktur – med eller utan USA. Vi bör ytterligare accelerera EU:s försvarsindustriella och försvarspolitiska utveckling. Allt detta stärker grundvalarna för vår egen säkerhet, oavsett hur USA väljer att agera.
Men det finns ett område som innehåller hot vi inte har rustat oss för.
Det handlar om den amerikanska kontrollen över den digitala domänen, som blir allt mer avgörande för modern krigföring. Det rör allt från rymdbaserade system och underrättelseverksamhet till avancerad kommunikation, sensorer och ledningsstrukturer. Starlink är bara ett konkret exempel. I grunden handlar det om hela det civila samhällets digitala infrastruktur, som till stor del kontrolleras av amerikanska företag. Redan tidigare har detta skapat problem, inte minst när det gäller efterlevnaden av europeisk dataskyddslagstiftning och annan digital reglering, liksom skyddet av känsliga data i både privat och offentlig sektor. Nu blir problemet akut.
Den digitala molninfrastrukturen domineras helt av amerikanska aktörer, som ytterst kan tvingas följa order från den amerikanske presidenten. Detta har tidigare på goda grunder inte bedömts som ett säkerhetshot. Men en president som inte begränsas av annat än sin egen lågt ställda moraliska kompass utgör en risk, både för amerikanska företag och för Europas ekonomi.
Sverige bör med sin bas i stark digital förmåga gå i täten för att det snabbt utvecklas en avancerad molnkapacitet som kan mäta sig med den amerikanska. Det behöver inte ske genom protektionism eller genom vaga begrepp som ”strategisk autonomi”. Men vi måste slå vakt om strategisk kapacitet och kapabilitet. Det är en förutsättning för att vi fortsatt ska kunna vara öppna för amerikanska digitala tjänster.
Vi kan nämligen inte utesluta att USA använder digitala tjänster som ett politiskt vapen mot europeiska länder som inte fogar sig efter amerikanska krav. Hot mot den digitala infrastrukturen får ofattbart stora konsekvenser för moderna ekonomier. Sådana åtgärder kan i ett första steg drabba Danmark, på samma sätt som USA redan har blockerat tjänster för Internationella domstolen, men de kan riktas mot fler länder. Vi måste agera för att minska vår egen sårbarhet.
Det behövs en svensk och europeisk politik för att utveckla en europeisk molnsektor. Den är också en förutsättning för europeisk AI-utveckling. Politiken bör inte bygga på storskaliga industripolitiska satsningar som EU-kommissionen nu diskuterar, utan på marknadskonforma och företagsinriktade lösningar. Inte stora offentliga bidrag till utpekade projekt, utan ersättning för faktiska resultat. Företag som kan utveckla och tillhandahålla avancerade molntjänster som är jämbördiga med – eller bättre än – dagens amerikanska oligopol bör belönas genom efterfrågan och betalning. Vi behöver en kraftsamling i Europa för detta.
Den amerikanske presidenten kan hota med att stänga av dessa tjänster om vi saknar egen kapacitet och förmåga. Har vi däremot egen minskar den risken avsevärt.
Gunnar Hökmark
Ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)