Hoppa till innehåll

  • av

Öka stödet till oppositionen​​ i Belarus

Europaportalen, publicerad den 12 augusti 2022.

Den 9 augusti 2020 genomfördes i Belarus ett av de mer genomruttna valsammanräkningarna som gjorts i Europa i modern tid. Med samma metodik som Putin använts sig av i Ryssland, genom att häkta oppositionens ledare och lägga rösterna tillrätta, kunde den sittande förtryckaren Lukasjenko hävda sig återvald med en så omfattande majoritet att det blev löjeväckande. 

Den 12 augusti 2020 – i dag för två år sedan – presenterade den som nu var den samlade oppositionens ledare,  Svjatlana Tsichanouskaja, som är gift med en av de fängslade oppositionsledarna,  en video där hon baserad på det folkliga stöd som då mobiliserats till oppositionens stöd kunde hävda att hon vunnit valet med en klar majoritet. Omvärlden har sedan dess i praktiken erkänt henne som den legitima ledaren för Belarus.

I Belarus har försöken att slå ner demokratirörelsen yttrat sig i en snabb ökning av politiska fångar, där mörkertalet är stort eftersom många oppositionella helt enkelt har försvunnit men dokumenterade av inhemska människorättsgrupper dokumenterade som politiska fångar är närmare 1500 .

I Belarus har däremot diktaturens våld tilltagit. Rysslands invasion av Ukraina föregicks av att Ryssland veckorna före genomförde en ”anschluss” på samma sätt som en gång Hitler gjorde med Österrike. Men nu fanns inga viftande flaggor, bara militär övermakt och våld mot de belarusier som vill värna ett fritt och självständigt Belarus.

I Belarus fanns genom ryska Anschluss-operationen uppskattningsvis mer än 30 000 ryska soldater, motsvarande tre divisioner i inledningen av kriget. Landet har gått från att vara förtryckt till ockuperat på samma sätt som Putin vill göra med Ukraina i sin helhet. Den ryska invasionen av Belarus syftar till samma sak som invasionen av Ukraina; att vidga Putins kontroll över omvärlden, att säkra den egna makten från demokratiska exempel i grannländerna och att kunna utöva skarpare hot mot grannländerna.

Belarus blev genom Anschluss en plattform för militära operationer gentemot hela Östersjöområdet. Det hotet kvarstår i dag och kan i takt med att Putin-regimen misslyckas allt mer i Ukraina bli till ett växande hot för andra.

För Sveriges och Europeiska Unionens del är det viktigt att agera mot den ryska aggressionen i Belarus på samma sätt som den som vi ser i Ukraina. Det vi bör göra kan sammanfattas i sju punkter:

  • Allra först bör vi klargöra att vi ser Svjatlana Tsichanouskaja som den legitima företrädaren för Belarus folk.
  • För det andra bör vi redan idag förklara oss beredda att bidra till en ökad militär säkerhet i Litauen och i Polen genom att vi tillsammans med fler länder placerar trupp där.
  • För det tredje bör vi verka för att EU i sin helhet stöder den belarusiska oppositionen med ekonomiska resurser, löften om bidrag till en återuppbyggnad samt en reformpolitik efter den ryska annekteringen och efter den belarusiska diktaturens fall.
  • För det fjärde bör vi följa Litauens exempel och bidra till den belarusiska oppositionens verksamhet. Vi bör erbjuda fulla möjligheter att verka i Stockholm, vi bör finansiera en uppbyggnad av den regeringsadministration i exil som nu pågår och klargöra att vi kommer att stödja dess reformagenda efter diktaturens fall.
  • För det femte bör hela det sanktionsprogram som nu gäller för Ryssland och ryska företrädare omsättas i sin helhet gentemot regimen i Belarus.
  • För det sjätte bör vi se till att mycket snabbt stärka svensk försvarsförmåga i Östersjön istället för att som idag söla med förstärkningen av försvaret.
  • För det sjunde bör svenska medier få resurser till nyhetssändningar och material som görs tillgängligt på belarusiska.

Sverige bör sända det tydliga budskapet att vi inte ser Lukasjenko-regimen som en legitim företrädare för Belarus utan som ett hot mot demokrati och säkerheten i vår del av världen. Vi bör vara tydliga med vårt stöd till oppositionen, både den utomlands och den i Belarus verksamma. Vi bör klargöra att vi ser den nuvarande Lukasjenko-regimen som en rysk marionettregim.

Belarus tillhör Europa och Sverige bör klargöra att ett fritt Belarus kommer att kunna få sin plats i EU. Två år efter valbedrägeriet i augusti 2020 är det dags att på nytt och med ny kraft klargöra att det bara är med en demokratisk regering Belarus kan bli en del av morgondagens Europa.

Gunnar Hökmark

Ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)