Vi och dom. Det är varje samhälles förbannelse när begreppen ”vi” och ”dom” tar över det vi var och en nämligen är. Du och jag. När ”viet” och ”domet” bestämmer individen mer än vad vi var och en är själva så förloras både det egna ansvaret och empatin för andra. Det är så fördomar odlas om hur dom är och hur vi är. Det är så motsättningar och hat utvecklas mot ”dom” som hotar ”oss”.
Dom som alltid är på ett visst sätt. Dom är snåla, falska, brutala, tar våra jobb, njuter av vår välfärd eller vad det än kan vara. Och alltid i varje del förtränger vi att det inte finns någon som är dom eller vi utan vi är bara individer som präglas av olika gemenskaper och mycket annat som gör oss till de personer vi är.
Europatanken handlar för mig om ett uppbrott från den historia präglad av ständigt dessa vi och dom som har söndrat och härjat Europa liksom andra delar av världen. Det gällde judarna, det handlade om Frankrike och Tyskland eller helt enkelt bara om dom på andra sidan gränsen. Vi såg hur det återuppväcktes på västra Balkan och ledde till krig och etnisk rensning av det slag som aldrig skulle få hända igen. Och vi ser det nu när rysk etnisk nationalism används för att destabilisera och uppväcka det hat och den oförsonlighet som inte fanns.
Tanken på ett fritt och öppet Europa är att vi lämnar allt detta med vi och dom som en överordnad kategori bakom oss. Det är i vår rätt som individer vi rör oss fritt, kan arbeta och studera eller ta del av alla andra friheter som medborgare. Det är därför den fria rörligheten är så viktig och avgörande. Den handlar om det Europa där vi säger nej till kategoriseringen och bejakar den enskildes rätt till frihet. Den fria rörligheten är ett uttryck för att vi besegrat fördomarna, den ger oss möjligheter och den berikar våra samhällen.
Ändå ser vi hur främlingsfientliga grupper på nytt försöker göra vi och dom till överordnad kategori för att låta den enskilde försvinna i vår kollektiva uppfattning om dom andra. Misstron och fördomarna leder till motsättningarna och fiendskap. Det handlar ibland om misstron mot andra människor men likväl om misstron mot det gemensamma och det öppna Europa.
Det finns allt för många som legitimerar misstron mot dom andra. De som hävdar att dom tar våra jobb (Sverige har fått en kvarts miljon fler jobb sedan 2006 och har i snitt 6 000 utstationerande löntagare i landet), att de dumpar lönerna (lagstiftningen säger att de ska ha löner som motsvarar värdlandets löner och förmåner och Sverige har haft en positiv löneutveckling på hög nivå där vi har som flest utstationerade), eller bedriver social turism (varje uppföljande undersökning har visat att det inte blev någon social turism). Och plötsligt blir påståendena och skrämselpropagandan utan kritisk granskning medias utgångspunkter.
För mig är värnet av den fria rörligheten ett uttryck för försvaret av den enskildes rätt, att gå emot skrämselpropagandan och bekämpa återfallet i ”vi” och ”dom”. Vi ska inte ge de främlingsfientliga, de som vill vända människor mot varandra, legitimitet genom att acceptera en verklighetsbeskrivning som är fel. Det är den fria rörligheten som människor i Europas nya medlemsländer har kämpat för, för att bli fullvärdiga och fria medborgare, och det är rättsstatens utgångspunkt i individens rätt som de har demonstrerat för. Vi ska inte inskränka den utan värna den.
Gunnar Hökmark, vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp EPP-gruppen och moderaternas förstanamn vid årets Europaval”