Den rödgröna regeringen har med stöd av Vänsterpartiet presenterat en för Sverige farlig budget med stora utgiftsökningar. Förutom höjda barnbidrag, subventionerad fackavgift och hundratals miljoner till kulturstöd skickas miljarder i väg till ett otal andra områden. Samtidigt väljer regeringen att straffa sparande, hämma tillväxt med flygskatt och slå mot företagsamhet och rut-avdraget.
Det är mycket oroande att regeringen med Socialdemokraterna i spetsen väljer att driva på för en expansiv politik mitt under brinnande högkonjunktur. Det är helt avgörande för ett lands stabilitet med en långsiktigt balanserad budget, en princip som regeringen nu väljer att gå ifrån. Det är en fara för Sveriges långsiktiga stabilitet och konkurrenskraft.
En långsiktigt balanserad budget bygger nämligen på överskott i högkonjunktur och underskott i lågkonjunktur. Underskotten i en lågkonjunktur har två dimensioner.
Dels är de en konsekvens av att de offentliga inkomsterna minskar under en lågkonjunktur medan utgifterna ligger fast eller stiger. Utgifterna för försvar, polis eller skola förändras inte vare sig upp eller ner på grund av konjunkturens växlingar medan kostnader för arbetslöshet och socialhjälp stiger vid dåliga tider. Dels är underskotten ett medel för att stimulera ekonomin. När ekonomin i övrigt krymper sin efterfrågan så bidrar underskotten till att hålla den uppe genom ökade utgifter, som till exempel ökade kostnader för arbetslöshet, vilket är ett exempel på det som kallas automatiska stabilisatorer.
Alltså, i goda tider överskott och i dåliga underskott. Inte bara för att det blir så utan för att det ska vara så.
Men det är inte bara det faktum att Magdalena Andersson tagit på sig spenderbyxorna. Samtidigt som regeringen strösslar svenska folkets skattekronor omkring sig försöker de sig inte på några strukturella reformer. Som att “mer skattepengar” kan lösa en vårdkris om pengarna inte lyckas nå fram dit de ska. Detsamma gäller arbetsmarknadspolitiken och bostadsmarknaden. Bara mer pengar. Försvaret som har ett betydande underskott i förhållande till ett otillräckligt försvarsbeslut prioriteras ner jämfört med andra utgiftsområden som får mycket stora ökningar, liksom utanförskapsfrågorna. Inget av det långsiktigt viktiga, bara det kortsiktigt lätta.
Det är som att vara kung i baren fredagen den 25 direkt efter löning. Men finansministern gör det inte med skattepengar vi har just nu, utan hon binder upp sig för samma utgifter i framtiden, under vikande konjunktur, under lågkonjunktur och i värsta fall under nya kriser. Hon nöjer sig helt enkelt inte med att göra av med våra pengar i nuet utan lovar också bjuda laget runt på samma sätt alla fredagar och lördagar under den kommande månaden. Man kan vara kung eller drottning för en kväll men det är svårare att vara det måndag nästa vecka om man spenderat allt man har.