Håkan Juholts svar i söndagskvällens agenda om att han vill återinföra förmögenhetsskatten säger mer om hans världsbild än att han är socialdemokrat som gärna höjer skatter. Förmögenhetsskatten är en skatt på sparande och investeringar som i en öppen och global ekonomi leder till att kapital, sparande och investeringar flyttar. I nationella ekonomier med reglerad valutahandel kunde det vara ett sätt att beskatta kapital. Det motverkade investeringar och hämmade internationell handel men tillät de nationella politiker som så ville att styra över sin egen ekonomi.
Med öppna finansiella marknader fick vi en oanad ekonomisk tillväxt men också andra villkor för politiken. Politiken måste skapa förutsättningar och möjligheter och kan inte lita på att stänga inne välståndets krafter där man vill ha dem. Under de senaste 30 åren har den globala ekonomin fyrdubblat antalet människor som lever i relativt välstånd, från en miljard till fyra. Det är marknadsekonomin seger över planhushållningen och nationella gränser.
När Juholt vill återinföra förmögenhetsskatten är det ett uttryck för en politik som sitter fast i 1970-talets socialdemokratiska förhoppningar men som saknar 2010-talets förutsättningar. Världen var inte bättre förr. Men socialdemokraterna kanske var det.
Bloggar: Tokmoderaten, Kent Persson.