Hoppa till innehåll

Världen väntar inte – På väg till Strasbourg

Nu på väg till Strasbourg. Helgens G20 möte kom att i praktiken handla mycket om de obalanser i världsekonomin som är den stora underliggande orsaken till finansiell kris och också inbromsningen av ekonomin. Tjugofem år av hög global tillväxt har gett framväxande ekonomier en roll i världsekonomin som ingen kunde tänka sig under 1980-talet.

Deras beroende av det internationella finanssystemet har lett dem till att bygga upp mycket stora valutareserver och finansiella överskott, bland annat betalat genom kinesiska arbetares låga löner i förhållande till företagens kapitalvinster.

Det överskottet har i sin tur lånats till mer utvecklade ekonomier med USA i spetsen, som har haft ett växande underskott sedan Irak-krigets utbrott.

Ett uttryck för hur världsekonomin har förändrats är att detta möte inte var ett G7 möte utan just ett G20 möte med många av just de nya framväxande ekonomierna med. Det ger en bild av dagens globala ekonomi och vi kommer nog inte se så många G7 möten i framtiden, framförallt inte med den betydelse de tidigare har haft.

Med rätt räntepolitik och en öppnare och friare handel, även gentemot den kinesiska ekonomin hade de stora överskotten och underskotten aldrig blivit ett så stort problem.

Det hade löst sig av marknaden. Men nu blev det en bubbla som brast. Den avslöjade sin tur ett antal brister i det internationella finanssystemet. Till exempel hur många som kunde betrakta sub-prime lån som goda säkerheter.

Men mot denna bakgrund var det bra att G20 mötet underströk ländernas åtaganden till fri handel coh öppna gränser, att inte återfalla i protektionistiskt beteende.

Men den viktigaste slutsatsen av denna syn på problemen är att utvecklade ekonomier inte längre kan tro deras välstånd är garanterat bara för att de legat före länge. Världen väntar inte på våra reformer.

I Strasbourg kommer vi för övrigt att rösta om hälsokontrollen över jordbrukspolitiken, där vi moderater kommer att stödja kommissionens förslag att minska bidrag och styrning. Det är en friare jordbrukspolitik som lägger grunden för en friare världshandel med alla världens länder.