En del händer i världen omkring oss, mitt under en intensiv valrörelse som har kommit att handla mycket som siffror och kronor.
I onsdags förra veckan nådde EU-företrädare tillsammans med den serbiska regeringen fram till en gemensam text till FN resolution som lyfter fram behovet av en dialog mellan Serbien och Kosovo. När jag dagen därpå i Europaparlamentet mötte Kosovos vice premiärminister var detta ett huvudtema, med de krav detta ställer på Kosovos förmåga att ge alla minoriteter i Kosovo fullgoda möjligheter. En mer rimlig hållning från serbernas sida öppnar upp för en större förändring av Balkan baserad på europeiska värden. Att övertyga folk och regeringar på Balkan om att gå det europeiska samarbetets väg underlättas om man själv tror på det. Lars Ohly eller Miljöpartiets företrädare kommer knappast välja att engagera sig för deras medlemskap. Som ordförande för Europaparlamentets Kroatiendelegation vet jag hur viktigt det är att de krav vi ställer förenas med en vilja till att uppnå fortsatt utvidgning och utveckling av EU-samarbetet.
Turkiets folkomröstning om den framtida konstitutionen blev ett ja till ett ytterligare viktigt steg mot demokrati och Europa. Ett Turkiet som närmar sig Europa ger stabilitet inte bara åt Balkan utan också gentemot länderna i södra Kaukasien. På onsdag träffar jag företrädare för de 5 Euronestländer som har erkända demokratiska parlament. Vi lägger då grunden för att ytterligare etablera ett fast ett formellt samarbete med dessa länder för att därmed lägga en grund för att de länder ska kunna orientera sig emot europeiskt samarbete. En svensk framgång för en politik där Europa bejakar ett turkiskt medlemskap kräver en regering i Sverige som bejakar det europeiska samarbetet.
Pakistans situation och behovet av civila insatser i Afghanistan påminner oss om risken för att för en kärnvapenstat faller sönder och samman. Det vi kan göra för stabilitet och utveckling i dag är avgörande för decennier framåt.
På Cypern pågår förhandlingar som syftar till en återförening. I de flesta frågor har man nått en framgång som ingen trodde var möjlig för några år sedan.
I Ryssland förklarade premiärminister Putin att demonstranter mot makten skulle få känna på dess kraft. Och mycket riktigt blev demonstranter mot den ryska regimen både misshandlade och fängslade.
Baselkommittén beslutade sig i söndags för att höja kapitaltäckningskraven på banker. Det blir i praktiken en tredubbling av kraven. Det innebär minskade pengar för utlåning och nya investeringar. Det är viktigt att i det europeiska samarbetet säkra att nya kapitaltäckningsregler tar hänsyn till de konsekvenser en ytterligare kreditåtstramning kan leda till.
Dessa förändringar är bara ett axplock av de förändringar som sker i vår omvärld och som kräver en politisk agenda. Vänsterpartiets uppfattning att EU inte är ett demokratiskt samarbete som hotar mänskliga fri- och rättigheter och bör upplösas kommer inte bidra till att höja Sveriges förmåga till att driva på förändringar. En stor del av de problem som Sverige möter har sin lösning på europeisk nivå. Då är det bra om man inte har som utgångspunkt att bekämpa detta samarbete.