Förundrades i kväll över Agenda som undrade om Europaparlamentariker får rösta som de vill, trots att regeringen har en annan linje i utsläppsrättsfrågan. Frågan varför vi moderater röstade som vi gjorde ställde man inte till oss utan till ett statsråd för centerpartiet som har en annan uppfattning i sakfrågan.
I samma program menade man i ett annat inslag att besparingspolitiken i Europa beror på en amerikansk forskaruppsats som visat sig ha ett fel i ett Excell ark.
Nu är det så att den europeiska krisen och krispolitiken inte har kommit till på Harvard utan i det smärtsamma faktum att ett antal länder i Europa inte längre kunde låna till sina mycket stora underskott. Det är för mig obegripligt att denna grundläggande utgångspunkt inte finns med i ett kritiskt granskande reportage. Lika lite finns den kritiskt granskande frågan var pengarna ska lånas som ingen vill låna?
Eller på vilket sätt ännu större underskott ska hjälpa regeringar låna mer pengar för att finansiera de underskott man redan har problem med att finansiera? Eller varför de stora underskotten som har varit på plats under flera år inte har gett tillväxt utan bara mer förlorad konkurrenskraft? Och på vilket sätt ännu större underskott skulle lösa dessa problem?
Europas problem är konkurrenskraften. Stora offentliga utgifter och stora underskott tränger undan privata investeringar och urholkar genom höga räntor tillsammans med ett för högt kostnadsläge konkurrenskraften.
I Europa är vi i dag på god väg att få ner koldioxidutsläppen till under de mål som har satts upp. Det beror på en lång rad olika medel och mål men inte minst att energipriserna och utsläppsrättssystemet driver på utvecklingen för en förnyelse.
Ska europeisk industri trots osäkert statsfinansiellt läge och trots höga räntor våga investera i modern teknik i Europa krävs det en långsiktighet i systemet med utsläppsrätter. Annars väljer man att investera någon annanstans, där dessutom energipriserna är lägre.
Då försvinner jobben liksom de moderna investeringarna. Tror man på fullt allvar att Kina och Indien kommer att leda utvecklingen av klimatsmart teknologi är det självfallet bara bra om investeringarna flyr Europa. Om man däremot är medveten om att det i dessa länder råder lägre energipriser, lägre skatter och mindre begränsningar är det en sämre idé.
Tror man att ännu högre energipriser i Europa leder till fler jobb och ekonomisk tillväxt i Europa gör man förmodligen samma fel som har lett till att den typen av politik har urholkat konkurrenskraft och statsfinanser.
Men Agenda ville inte granska kritiskt utan hellre förmedla ett budskap. Därför ställde de frågorna som om utsläppen nu kommer att öka, när de fortsätter att minska på grund av att bland annat utsläppssystemet, och höga energipriser, fungerar samtidigt som man inte satte något samband mellan ännu högre energipriser och risken för en ännu större arbetslöshet än den vi redan har på grund av för svag konkurrenskraft och för högt kostnadsläge. Agenda valde bort den kritiska granskningen. Och så opartiskt var det inte.