Varför är det så viktigt?

Tänkte, medan [BILD1]jag joggade i morse, på Per Nuder, som är en kompetent och trevlig person, varför han skrivit en bok för att göra upp med dem och det som har gått honom emot.

Det är självfallet lite av en stilfråga, att i efterhand recensera människor man arbetat och arbetar med, liksom att utelämna det som tillhör vänskap och arbetsgemenskaps förtroligheter. Det mesta framstår som dumt och ibland som skandalöst åtminstone när det rycks ur sammanhanget, även om jag i fallet med cyklingen fick en annan bild av det som tidigare beskrevs som en olycka i hårt idrottande med cykel i de sörmländska skogarna.

Varför är det så viktigt att recensera andra, kan man fråga sig. Svaret är självfallet att genom recensionen av den andre rättfärdigar man sig själv. Det är ett svagt sätt att framhäva sig själv, som om ens gärningar inte räcker till för att förmedla till andra den självbild man har.

En nyckelformulering i en intervju med honom i en av morgonens tidningar, som nu uppmärksammar honom efter att han berättat varför Göran cyklade omkull och hur Mona gjorde sig av med honom, är att han saknar makten. Men hans problem är att det är så många som saknar Nuder vid makten.

Detta med att rent personlighetsmässigt sakna makten ,att sakna makt att styra över människors liv, är ett utslag av en politikersyn som bygger på att man har någon slags nedärvd rätt till makt, som ett naturtillstånd som sätts på undantag när val eller partiledare går en emot.

Det är en syn på makten där frågan om vad man vill göra med den blir mindre viktig. Och någon bild av Nuders visioner för den politiska utvecklingen får man inte, bara att han och Göran Persson kom ihop sig. Men det är väl en sak de två emellan?

Samma problem, att förklara vad man vill med makten hade i morgonens TV socialdemokraten Sven-Erik Österberg som mitt i den finansiella krisens vågsvall och i uppsägningarnas tid hade som främsta krav att få en debatt om arbetsmarknadspolitiken i riksdagen.

Så vitt jag har förstått har det kryllat av debatter både här och där, men ingen gång har socialdemokraterna förklarat hur de vill möta problemen och de utmaningar som den ekonomiska omvandling vi nu ser innebär för Sverige annat än att arbetslöshetsersättningen bör höjas och Arbetsförmedlingen få mer pengar.

Men behöver Österberg en debatt i riksdagen för att upprepa detta? Under debatten denna morgon lyckades han inte förmedla något annat budskap än att det behövs mer pengar till Arbetsförmedlingen men inte ett ord om vad Sverige behöver göra för att utveckla jobb och företag. Det är som om de terapeutiska problemen just nu överskuggar socialdemokratins politik.

Låt mig få debattera en gång till! Se mig! Jag saknar makten!

Som politiker saknar vi självfallet makten varje gång vi inte har den. Men det är normalt inte makten i sig utan möjligheten att driva en politik som utvecklar och förvandlar Sverige. Men det verkar som om Nuder mer saknar rummet och uppvaktningarna, Österberg debatten och strålkastarna.
Denna dag har för övrigt handlat om styrelsesammanträde med Dina försäkringar, som står stabilt och inför nya spännande utmaningar, möte med Nackskadeförbundet om patientdirektivet.

I morgon blir det diskussion om det sjunde forskningsprogrammet och de svenska universiteten. En hel del kring småföretagarstadgan, kapitaltäckningsfrågor och konkurrenslagstiftning samt som sagt patientdirektivet.

Och i dag fick jag ju på ett elegant sätt in att jag började morgonen med en joggingtur.