Den svenska nationaldagen firar vi en dag när den svenska naturen och hela vårt Sverige är som vackrast. Kanske finns det inte bland alla de årstider som präglar vårt land en bättre tid än när ljuset vinner över mörkret, dag för dag, grönskan är utsprungen, himlen som blåast och solen som pånyttfödd för oss. Kan man till detta lägga de rapsfält som tecknar sig mot hav och himmel blir det som en svensk flagga. Det gula och blå blir som en naturens poesi.
Viktigare och djupare än så är att vi är ett land som trots våra problem och utmaningar präglas av en gemenskap, en öppenhet och en försonlighet som gett oss ett samhälle i både frihet och fred. Och självklart är det historien som format oss. Det samhälle och det land vi lever i liksom den stat som är vår gemensamma är inte ett ögonblicks skapelse och kan heller inte förstås utan historiens många skeenden och förlopp.
Sverige och dagens svenska samhälle formades inte just den sjätte juni 1809 då en ny författning banade väg för den demokrati som sedan steg för steg skulle bli vårt självklara arv. Däremot formade förlusten av Finland det Sverige som idag är samtidigt som Finland som en del av Sverige under sjuhundra år hade format Sverige som en stormakt och bidrog till det land och det samhälle vi är idag. Och det var faktiskt förlusten av Finland som ledde till 1809 år regeringsform.
Sverige skapades heller inte när Gustav Vasa kröntes till kung den sjätte juni 1523. Men då avvecklades till slut Kalmarunionen och Sverige frigjordes från ett danskt styre som på många sätt stod i konflikt med det samhälle av självägande bönder som då format Sverige och som än mer kom att forma det svenska samhället. Frigörelsen från Danmark blev ett avgörande steg bort från den typ av feodala samhällen som vuxit fram på kontinenten och också om att prägla Danmark.
Riket blev vårt i en djupare mening än bara den nationalistiska. Vi blev ett land av fria män, och relativt fria kvinnor. Och så lades grunden för en utveckling med riksdagar där de fyra stånden ägde beskattningsrätten, och där kravet på ett folkstyre utifrån de tidernas former ställdes mot ett envälde under kungen. Maktbalansen stod mellan kungen och folket, vi fick inte ett styre som präglades av att adeln förfogade över folket.
Vi blev ett land som befolkades av självägande bönder och där varje socken och varje härad över hela landet hade sitt styre och sin makt. Gustav Vasa kom till makten med hjälp av bönderna och allmogen, i ett land där adeln stod på olika sidor i det som i praktiken var ett inbördeskrig i det Norden som Kalmarunionen var en konsekvens av.
Med Gustav Vasa formades den moderna centralstaten men också ett bondesamhälle med en stark allmoge där människor levde och styrde över sitt i hela landet. Därför blev de svenska städerna mindre och landsbygden större och därför blev det senare naturligt både med 1800-talets skolreformer och näringsfrihet, även utanför städerna.
Det skrivs nu mycket som i strävan efter radikalitet och förment progressivt tänkande om att Gustav Vasa inte är så mycket att fira eftersom han var en despot. Verkligheten är att han var inte så mycket mer despot än andra kungar på den tiden men att han genom sitt maktövertagande lade en del av svensk historia bakom oss och la grunden för nya trådar i vår utveckling. Kyrkans makt över folket blev mindre och tron på att samhället formades av människorna i det större. Sverige blev ett land av kungamakt och bondemakt istället för den feodalmakt och fogdemakt som var på väg före Vasa och som växte fram i andra delar av Europa..
Det blev ett god bemärkelse ett egalitärt samhälle mellan medborgare där var man hade sin rätt och bönder sa du till kungen, även om den rätt som tillkom alla var olika fördelad.
Det moderna Sverige tillkom inte 1523 men Sverige blev ett självständigt land efter Kalmarunionen ,byggt på en kungamakt som var central och en allmoge som var decentraliserad. Det påverkar oss än i dag, både den statsförvaltning som med seklerna växte fram med detta som grund och den frimodighet som kom att prägla självägande bönder i en natur som var deras.
På samma sätt som förlusten av Finland 1809 formade det Sverige som i dag är formades Sverige också av freden i Roskilde 1658, då de skånska provinserna, det vill säga Skåne, Blekinge och Halland blev svenska liksom Bohuslän och då för en tid även Trondheims län och Bornholm.
Den svenska segern var Danmarks förlust och följdes av många krig och är därför kanske inte föremål för ett firande men de facto helt avgörande för det Sverige som i dag är. Undertecknad vill kanske till och med säga helt avgörande.
Längre tillbaka i tiden finns Magnus Erikssons landslagar från tiden kring 1350 som formade vårt samhälle och som gav även den enkle bonden rättigheter och friheter som sitter i vårt samhälles DNA. Det gäller bland annat att kvinnor då i ärvdabalken fick en viss arvsrätt, underordnad männens men likväl en rätt till del av arvet. Så kanske är det Magnus Erikssons landslagar som vi allra mest ska fira som formativa för det Sverige som kom att växa fram.
Det gäller inte minst det faktum att träldomen avskaffades redan under hans Eriksgata 1335. Det gjorde Sverige till ett land av fria män och kvinnor utifrån den tidens standards. Iden att var och en skulle vara fri och inte träl är för oss i dag självklar men var då ett stort och omvandlande steg. Iden bakom att ingen skulle var ofri kom att prägla svensk samhällsutveckling och historia under lång tid.
Men i botten för denna lagstiftning låg de fridslagar som infördes under Birger Jarls tid och som beslutades som Alsnö stadga 1280. Fridslagarna med bland annat kvinnofrid kom senare att bli en del av 1809 års regeringsform, har på nytt fått sin form i ny svensk lagstiftning och finns kvar det som i dag är dag Finlands grundlag. Så 1280 blev grunden för en ny syn på var människors rätt, om än i mycket begränsad form så likväl som en tanke om vad om att den enskilde har sin rätt.
Det gäller inte minst det faktum att träldomen avskaffades redan under Magnus Erikssons Eriksgata 1335 femtio år senare, vilket på den tiden nog får sägas vara en mycket kortare tid för samhällsförändringar än i dag. Det gjorde Sverige till ett land av fria män och kvinnor utifrån den tidens tankar.
Idén att var och en skulle vara fri och inte träl är för oss i dag självklar men var då ett stort och omvandlande steg. Iden bakom att ingen skulle var ofri kom sedan att prägla svensk samhällsutveckling och historia under lång tid.
Kanske är det i detta perspektiv ändå Olof Skötkonung som blev kung 995, som var den sveakung som styrde över både svearnas rike och Västergötland, som myntade de första svenska mynten och kristnade Sverige, som mest kommit att lägga grunden för dagens Sverige och det svenska.
Genom att Sverige blev kristnat lades inte bara grunden för en kyrka som styrde och ställde över hela vårt land, som blev en informationskanal ut till hela folket och en utfärdare av regler och förhållningssätt för den enskilda människan, utan också en ny syn på människors rätt och värdighet, som i den tidens miljö var en förändring.
Nu skedde dessa händelser inte någon sjätte juni varför de inte lika lätt passar in som skäl för nationaldagens firande men det är faktiskt den nation som vuxit fram som vi firar, inte enskilda dagar i dess formande.
Och det är så många olika skeenden som förändrat vårt land och gjort det till dagens. Vikingatågen som i sin grund hade handel med omvärlden som motivation men som också trots alla sina brutala former gjorde Sverige liksom våra nordiska grannländer till samhällen med perspektiv som sträckte sig bortom den egna gården och de gränser man styrde över.
Grundandet av Kiev-riket och Novgorod, och därmed det som senare blev Ryssland, präglas liksom erövringarna av Irland, stora delar av England liksom Normandie och upptäckten av Island, Färöarna, Grönland och Amerika av ett om man får säga det så utåtriktat perspektiv.
Det kan vi idag se i andra betydligt mer fredliga och framgångsrika former genom hur vi ser på världen, hur svenska företag verkar över hela världen och hur vi förstår handel som en grund för välfärd. Och kanske är närheten till havet, de många hamnarna och därmed världen grunden för ett samhälle som är utblickande och som till sig gärna knyter ny kunskap, ny kultur och människor som bidragit och bidrar till vår fortsatta utveckling.
Det gäller alla de handelsmän, hantverkare och arkitekter som under historiens gång kom till Sverige för att utveckla vår handel, bygga skepp, kanaler, nya städer, skifta och utveckla vårt jordbruk och hjälpte oss ta vara på världens många möjligheter. Utblicken mot världen såg vi inte bara genom vikingatågen och senare krigen i Europa utan också i ivern att ta till oss ny kunskap
Och i sin tur ser vi där hur Sverige blev ett land som inte var jämställt men för sin tid var mer jämställt än andra, där det naturligen var så att kvinnor självständigt skötte hushåll, jordbruk och företag, inte som normalitet men som en normal möjlighet. Det är kungarna som styrde som vi definierar de förändringarna med men det var kvinnor och män som utifrån sin tids förutsättningar formade landet.
Så de som säger sig inte se något att fira i det ena eller i det andra får väl säga det. Det är den friheten vi har och som vi firar. Men vi som firar kan känna en glädje att leva i en nation som ger varje människa större möjligheter och en bättre välfärd än i de allra flesta länder i världen, en större frihet och mångfald och som är en fristad för så många som flytt förtryck.
Det är i den blomstrande tiden lätt att känna glädje över hela vårt vackra land men mest glädje bör vi känna över ett samhälle som ständigt förändrats och utvecklats, och som ständigt gör det, i en öppenhet mot de enskilda människornas tankar och förhoppningar och mot en värld fylld av kunskaper, vetenskap, forskning, innovationer och tankens hopp från det gamla till det nya.
Om Gustav Vasas makttillträde innebar ett uppbrott från den Kalmarunion som kunde varit en formativ nordisk gemenskap lever vi nu i en tid när en ny nordisk gemenskap växer fram på nytt. Med Sverige och Finland med i Nato och därmed en gemensam plattform för våra demokratiers säkerhet, ett EU som innebär gemensam ekonomisk gemenskap för oss alla och samhällen som sätter demokratin och friheten först ser vi hur Norden kan bli en viktig ekonomisk och politisk kraft i världen. Vår nationalsångs ord ”Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord” ,får en ny täckning.
I allt detta är det som inträffade den sjätte juni 1523 och 1809 viktiga steg men det är tillsammans med allt det som skett andra datum och som sker ständigt som gör att vi firar vårt Sverige. Det är vårt land men också vår gemenskap med andra fria samhällen. Ett öppet samhälle och ett fritt land, där solen skapar sina streck mot blåa skyar, förändras ständigt. Det är faktiskt vi som lever här som förändrar det varje dag. Det är det som vi allra mest bör fira.