Hoppa till innehåll

Vapenhandelns orsaker och lite om dagen

En dag som bland annat inneburit inledningen i parlamentet till det mer samlade arbetet med det åttonde forskningsprogrammet, eller som det nu kallas Horizon 2020. Det finns ett betydande tryck från många att forskningsprogrammet ska användas till att stödja medlemsstaternas forskningspolitik snarare än att utveckla europeisk excellens. Då förlorar man meningen med den gemensamma europeiska ansatsen.

Jag påpekade i debatten att utmaningen är att nå den excellens Europa saknar snarare än att fördela ut den excellens vi inte har. Min förhoppning är istället att vi ska kunna använda regionalpengar till att stödja forskning och innovationskluster av olika slag. Därmed kan vi ytterligare öka anslagen för forskning samtidigt som regionalpengarna används till något som är bra för regioner och för Europa i sin helhet.

Läser i tidningarna att Sverige exporterar mer vapen per person än något annat land. Det framställs som ett skrämmande budskap. Vet inte om det hade varit bättre att Frankrike eller Ryssland var än större per person men vet däremot bestämt att de flesta civiliserade och demokratiska länder behöver importera vapen för att kunna försvara sig mot de hot som vår värld erbjuder. Så även Sverige. Att Sverige har en stor vapenexport beror inte på att vi säljer mycket automatvapen eller ammunition utan på att vi är ledande när det gäller avancerad teknologi vilket märks även inom detta område.

Men bakom de förskräckta rubrikerna bakom den ökande internationella exporten av vapen döljer sig något mer allvarligt och det är att vi går mot tider som är mer hotfulla och präglade av oro. Det gäller terrorism, regionala konflikter som ger etnisk rensning, regimers brutala massaker på sin civilbefolkning och nya Den framväxande regionala stormakter där Iran innebär det allvarligaste hotet både i sin region och i det mer globala perspektivet. Skälet till att fler söker rusta beror på ett ökat upplevt hot. Och den svenska vapenexporten går inte till dem som hotar andra länders existens eller som hotar med krig. Den går till dem som söker stå emot den nya hotbilden och som deltar i internationella insatser för fred.

Den ökande vapenhandeln beror på något mer allvarligare än att länder importerar försvarsmateriell från Sverige. Den beror på en ökad osäkerhet och oro som innehåller många risker för oss alla. Det är så världen ser ut 20 år efter det kalla krigets slut. Det är inte frånvaron av det som var som präglar oss utan framväxten av nya spänningar och hotbilder. Ökade rustningar är ett uttryck för säkerhetspolitiska spänningar som både Europa och Sverige har anledning att ta allvar på.

Det blev också en genomgång av förhandlingsläget när det gäller roamingdirektivet där det ser ut att finnas goda förhoppningar att nå framgång när det gäller mitt förslag om att tillåta att vi för internetanvändning kan koppla upp oss via lokala operatörer när vi är utomlands. Till detta en ytterligare genomgång av konkurrensläget för telekommarknaden i sin helhet, med funderingar kring vad som kan göras för att ytterligare pressa på i denna fråga.

Vidare förberedelser inför det gemensamma mötet med Euronest Parliamentary Assembly i Baku. Det är en stad som en gång präglades av svenskt näringsliv, eller rättare bröderna Nobel, och som i dag präglas av en regim som visserligen tillåter opposition men inte mycket mer. Där finns också konflikten med Armenien kring Nagorno Karabach, som är ännu ett exempel på de konflikter som fortfarande finns i vårt grannskap.