Hoppa till innehåll

Vänsterns ekonomiska politik kräver bidrag – krönika i NT

Krönika i Norrköpingstidningar 

Debatten om den grekiska krisen visar på avgörande skillnader mellan den europeiska högerns och vänsterns ekonomiska politik.

Vänstern menar på fullt allvar att omvärlden ska låna Grekland än mer pengar, att lånen ska omvandlas till bidrag, som följs av lån som sen blir avskrivna och att det finns ständigt nya pengar som gör det möjligt att leva utan hänsyn till den ekonomiska verkligheten. Krav på reformer som ger växtkraft och konkurrenskraft attackeras som åtstramningspolitik som underminerar välfärden, som om det inte är underminerad välfärd Grekland drabbats av när ekonomin förötts under årtionden.

Det gör enligt vänstern inget om budgetunderskotten ökar och skulderna fortsätter öka eftersom dessa lätt kan avskrivas. De 800 miljarder svenska kronor som Grekland i den nya omgången ska få låna leder enligt vänstern obegripligt nog till en hårdhänt åtstramning, när varje rim och reson säger att mer pengar minskar åtstramningens konsekvenser. Faktum är att vänstern anklagar EU för att ha drivit fram en åtstramning genom att man redan lånat Grekland 2 000 miljarder kronor, utöver de 800 miljarder som också de går under begreppet åtstramningspaket. Alltså, ökade lån ger enligt vänstern ökad åtstramning!

I de länder som i dag har vänsterregeringar gäller samma tänkesätt även där om än i mildare form. Sparar man stryper man ekonomin och reformerar man så förstör man välfärden. Detta synsätt har lett till att Frankrike och Italien fortsätter att hantera stora underskott, vikande investeringar, hög arbetslöshet, låg tillväxt och liten framtidstro.

Europas högerregeringar har haft en annan inriktning. Stabila offentliga finanser och reformer för konkurrenskraft och tillväxt. I Tyskland har fler jobb skapats sedan krisen bröt ut, tätt följt av det alliansstyrda Sverige. Storbritannien har sedan man bröt med Labourpolitiken stabiliserat budgeten, fått fart på investeringar och har i dag den högsta sysselsättningen sedan man började mäta. Estland, Lettland och Litauen tog itu med krisen och är i dag växande ekonomier. Spanien och Portugal drabbades hårt av krisen men efter regeringsskiften för man en politik som bygger på stabila offentliga finanser och reformer, och får växande export, tillväxt om än från en låg nivå samt fler jobb.

Det är som om Europas vänsterregeringar inser att deras egen politik inte ger tillväxt och fler jobb utan behöver extra pengar genom ständigt nya lån och ökade skulder samt bidrag. Men bättre är att föra en politik som ger fler investeringar, fler företag, stabila finanser, ökade skatteintäkter genom fler i arbete. Det är en dålig idé att forma den ekonomiska politiken utifrån föreställningen att man alltid kan låna pengar för att täcka underskotten. Det gäller i Grekland och Frankrike liksom det gäller i Sverige.

Gunnar Hökmark Europaparlamentariker