Gunnar Hökmark: De svenska reaktionerna symboliserar orsaken till krisen.
Marita Ulvskog (S) kallar kraven på grekiska reformer och budgetkonsolidering mobbning som på en skolgård. Jonas Sjöstedt (V) kallar ett låneprogram på närmare 3 000 miljarder svenska kronor en svältkur. De symboliserar båda två grundläggande skäl till den grekiska krisen och ger också en förklaring till varför vi nu i Sverige ser växande underskott och Konjunkturinstitutets farhågor för växande arbetslöshet.
Ett genomgående problem i den grekiska krisen har varit och är att alldeles för många har velat lägga ansvaret för krisen hos någon annan än grekerna, därför har det varit för lätt för grekiska politiker att fly sitt ansvar.
En del har hävdat att det är eurons fel men det förklarar inte varför Grekland i decennier har spenderat mer än man har haft råd med. Valet av valuta fritar inte någon regering ansvaret för den ekonomiska politik man för.
Förmågan att ta ansvar har varit avgörande för de regeringar och länder som börjat ta sig ut ur krisen, eller redan gjort det. Lettland som drabbades djupare av krisen är kanske det tydligaste exemplet. Eller Storbritannien som utan euron drabbades hårt av krisen, men som nu reformerat.
Än är det marknadsekonomins fel, vilket motsägs av att Grekland tillhör de EU-länder som kommer längst ner när man jämför nivån av marknadsekonomi. Man har moderniserat minst, behållit monopol, statlig styrning och ett omfattande licenssystem i strid med allt vad marknadsekonomi och rättsstat heter.
Sedan hävdar vänstern ständigt att det Bryssels fel, som har påtvingat Grekland en svältkur som har strypt ekonomin, och som menar att bara man låter Grekland stimulera sin ekonomi genom fortsatt höga utgifter så kommer tillväxten i gång.
Men Greklands problem är att man har för höga utgifter och för små inkomster. Hade tricket om höga utgifter och stora underskott fungerat hade Grekland inte haft något problem utan snarare varit Europas mest växande ekonomi. Och det är upp och nedvänt att hävda att lån från EU och IMF på tidigare 2 000 miljarder svenska kronor, och nu senast utlovade ytterligare drygt 800 miljarder kronor är en svältkur. Det är med alla rimliga mått mätt motsatsen.
Det som aldrig framgår när vänstern attackerar kraven på reformer är vad som är alternativet? Skulle skattebetalarna i eurogruppens stater låna Grekland ännu mer, för att finansiera ännu större utgifter?
När Jonas Sjöstedt angriper EU för ansvaret för krisen, och skyller på marknadsekonomi, euron och Bryssels så kallade besparingar, underkänner han Grekland som en ansvarig och suverän nation som kan fatta egna demokratiska beslut, och som måste ta ett eget ansvar. Men än mer förunderligt: Sjöstedt menar att utlånade pengar på nära 3 000 miljarder svenska kronor drivit fram en svältkur som orsakat den grekiska ekonomins fall. Han ställer sig fullt ut bakom den ansvarslöshet som ledde Syriza till att driva ner landet djupare in i krisen. Stängda bankkontor, kaos, avbokad turism, inställda betalningar och ett djupt fall i tillväxt och jobb.
Nu har i stället långivarna klargjort att ansvaret ligger i Grekland och att Grekland måste reformera. Detta är kravet för nya lån till ett land som inte vill betala gamla skulder.
Marknadsekonomiska reformer, konkurrens, privatiseringar av ineffektiva statliga företag, fungerande skatteadministration och rättsväsende som ger den enskilde i stället för byråkrater rätt. Samt nya lån. Det är ingen svältkur utan en växtkur. Vi får hoppas Greklands politiker tar sitt ansvar.
Gunnar Hökmark
Delegationsledare Moderaterna Europaparlamentet