Hoppa till innehåll

Valet till parlamentet avgör vilket Europa vi vill ha

  • av

NT, krönika, publicerad den 5 februari 2024

Vi är en del av den Europeiska unionen och vi är med och fattar de gemensamma besluten. Det är inte något anonymt EU som fattar beslut åt oss utan all lagstiftning beslutas genom att Europaparlamentet och ministerrådet – där medlemsstaternas regeringar är med – kommer överens. Det är en fantastisk framgång att Europas länder format en gemenskap med öppenhet över gränserna, en inre marknad och en gemensam utrikespolitik. Och det är fantastiskt att vi kan fatta gemensamma beslut. Det innebär inte däremot att besluten är fantastiska.

Det är med de besluten som med alla andra beslut, i riksdag, regering, regionfullmäktige eller kommuner, de kan vara mer eller mindre bra utifrån vad vi själva tycker. Det är detta som Europavalet handlar om.

Hur vi ska bidra till att forma de beslut som påverkar Europa i rätt riktning.

I den tid vi lever i, med Ryssland som bedriver krig i Europa och hotar sin omvärld, Kina som vill styra och dominera, Mellanöstern som riskerar domineras av extremismens hat samt ett USA som kanske efter presidentvalet inte bryr sig om något annat än sin inåtvändhet, är det för fred, säkerhet och välstånd avgörande att vi fattar rätt beslut och att vi gör det tillsammans.

Det gäller inte minst om vi vill ha en stark ekonomi som kan säkra vår välfärd och konkurrenskraft och som kan mäta sig med USA eller Kinas när det gäller att hävda sig internationellt. Då behöver vi en gemensam marknad som kan mäta sig med den amerikanska eller den kinesiska. Som ger tillväxt och gör oss ledande när det gäller innovationer.

Och har man en gemensam marknad fattar man gemensamma beslut om lagar och regler för den. Annars är det ingen gemensam marknad. Det är därför vi fattar beslut inom EU om gemensamma lagar och regler, för alternativet hade varit att varje land fattat sina egna, om kemikalier, om standards för elektriska apparater eller om hur plast ska hanteras. Då hade vi haft 27 olika regleringar istället för en gemensam.

Det var med gemensam lagstiftning vi kunde fasa ut roamingavgifter för mobiltelefoni utomlands. Jag vet för jag var med och drev fram en gemensam marknad mellan europeiska operatörer på samma sätt som vi har i Sverige, istället för en statisk prisreglering på varje nationell marknad. Och motsvarande gäller för alla produkter och tjänster, från grönsaker till komplicerade elektriska apparater.

Det är därför som det är lätt att sälja bilar, maskiner, plaströr, medicinsk apparatur, från Sverige och till alla andra medlemsländer till varandra, för vi har samma marknad och samma krav. Och så vidare.

Under de kommande åren kommer det bli avgörande för vår och Europas säkerhet att Ryssland kan besegras i Ukraina, att Ukraina steg för steg kan återuppbyggas och bli medlem i EU så att vi får en ny tids säkerhet, att europeisk ekonomi kan bli ledande i kampen i klimatfrågan, med en växande konkurrenskraft, att vi kan få till stånd handel med fler delar av världen så att Europas inflytande sträcker sig längre, att vi ekonomiskt och militärt kan vara en partner som behövs av USA och att vi kan visa att demokrati är ett föredöme för alla dem som lever under förtryckets regimer, att vi kan ha en högre tillväxt, mer innovationer och gemensamt kan forma en världsordning där ett land som Kina får förhålla sig till den fria världen istället för tvärtom.

De som vill att Sverige ska lämna detta, stå utanför och ensamt, underminerar inte bara Sveriges säkerhet utan lämnar walk-over i frågan om demokratins framtid. Valet handlar om hur vi bäst tar det ansvaret i Europa. Gemensamt, för det är ett gemensamt ansvar. Då vill jag vi ska stå för frihet och marknadsekonomi, inte ett EU som styr vår vardag utan ett Europa som är starkt i världen.

Gunnar Hökmark