Förra tisdagen påpekade Georgiens president Michail Saakasjvili inför Europaparlamentet en av utvidgningsprocessens konsekvenser: Er vilja att ta mot nya medlemmar från det före detta Sovjetunionen har på ett tydligt sätt stärkt freden och demokratin i Europa. Dessa nya medlemsstaters framgång uppmuntrar länder som mitt att fortsätta sin utveckling Det är ett perspektiv som är viktigt inför framtiden.
Utvidgningen 2004 återförenade ett Europa som delats av det kalla kriget och blev en ekonomisk succé med ökad tillväxt både hos de gamla och nya medlemmarna. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg Saakasjvilis reflektion över hur utvidgningsprocessen stabiliserade utvecklingen i de nya länderna under tiden fram till deras medlemskap.
Hade vi under 1990-talet fått se en annan utveckling i de nya medlemsländerna än den mot demokrati och marknadsekonomi hade det påverkat hela Europa, av samma skäl som vi inte glömmer utvecklingen på Balkan i början av 1990-talet. Utvidgningsprocessen ger en utveckling mot stabilitet, fred och rättstat istället för sönderfall, motsättningar, korruption och en urholkning av demokratin. Om det är någonstans det är lätt att se värdet av detta för hela Europa så är det på Balkan.
När Rumänien och Bulgarien nästa år blir medlemmar i EU är det ett uttryck för deras utveckling mot moderna europeiska samhällen. Det finns fortfarande mycket att önska men det avgörande är att de är på väg och får stöd att utvecklas i rätt riktning. Samma sak måste gälla länderna på västra Balkan. Kroatien, Makedonien, Albanien, Serbien, Montenegro och Bosnien-Herzegovina kan framstå som avlägsna men är tillsammans med Turkiet en del av ett Europa där gamla tiders konflikter fortfarande sätter sina spår och måste överbryggas.
Tillsammans med ett framtida medlemskap för Turkiet bidrar dessa länders medlemsprocess, hur långsiktig den än är, till att även denna del av Europa blir demokratiskt och säkerhetspolitiskt stabilt med fria och trygga medborgare. Ett Europa där de liksom Turkiet utvecklas mot moderna samhällen ska ställas mot risken av att reformprocessen avstannar, motsättningarna på nytt dominerar och andra krafter än demokratins styr utvecklingen. Det är det perspektivet som ska styra den europeiska utvidgningsprocessen.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark delegationsledare för moderaterna i Europaparlamentet och bland annat ledamot av parlamentets Turkietdelegation