”USA och Västeuropa har inte längre ett självklart ekonomiskt ledarskap. Krisen är kanske över men dess konsekvenser kan bestå. Utan nytt företagande, investeringar och innovationer, kommer arbetslösheten att fördjupas. Vi måste koncentrera oss på reformer, inte på det som varit.”
Kina har passerat Tyskland som världens största exportekonomi och USA som största bilmarknad. Världens största stålindustri är indisk. Telekomföretag från Kina och Indien slåss med ett europeiskt om att vara störst. Indiska företag har tagit över några av Europas mest kända bilmärken och Volvo kan bli kinesiskt.
USA och Västeuropa har inte längre ett självklart ekonomiskt ledarskap. Krisen är kanske över men dess konsekvenser kan bestå. Utan nytt företagande, investeringar och innovationer, kommer arbetslösheten att fördjupas. Vi måste koncentrera oss på reformer, inte på det som varit.
Försöken att genom lagstiftning förhindra risktagande och kommande kriser, kräver att vi håller tungan rätt i mun. Gör vi fel blir konsekvenserna dramatiska. Ett exempel är arbetet i Europaparlamentet med lagstiftning om så kallade alternativa investeringsfonder, som om de införs i föreslaget skick kan underminera Sveriges riskkapitalmarknad, minska utrymmet för investeringar och investeringsfonder från länder utanför EU.
Det aktuella förslaget riskerar att reglera stora svenska industrigrupper, som Investor, Kinnevik, Industrivärden och Lundbergs. Dessa kan komma att betraktas som finansföretag som bara sysslar med handel av värdepapper, inte med industriell utveckling. Och översynen av kapitaltäckningsregler riskerar att skapa ytterligare kreditåtstramning utan ökat ansvar.
Lagstiftning om enskilda finansiella företags stabilitet snarare än marknaden som sådan kommer att hindra förnyelse och underminera stabilitet. Kan inte svenska och europeiska företag hålla jämna steg med framväxande konkurrens och saknar vi tillväxt som ger stabila offentliga finanser, finns ingen möjlighet att uppnå stabilitet på de finansiella marknaderna.
Vi behöver europeisk tillsyn, inte lagar som motverkar riskkapitalföretagande och investeringar. Vi behöver ökat fokus på de offentliga finansernas stabilitet inom hela EU. Regeringarna talar hellre om företags kapitaltäckning än om offentliga finanser som är så starka att de kan möta en lågkonjunktur. Vi behöver regler om överskott i goda tider, inte bara om underskottens storlek. Underskotten i Grekland, Lettland, Spanien och Portugal utgör ett hot mot ekonomisk stabilitet och upplåningen i Storbritannien ett hot mot finansmarknaderna.
EU måste lägga fast en ny tillväxtstrategi efter Lissabonprogrammet. De utkast som har presenterats handlar mer om anonymt jobbskapande ur det befintliga, än om nya företag och nya investeringar. Vi behöver stabilitet genom tillsyn och tillväxt driven av avreglering. Vi måste undvika regleringar som binder och hindrar företag att investera och växa. Vårt perspektiv måste vara framtiden, inte historien.
Gunnar Hökmark (M)
vice ordförande av Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen