Miljöpartisten Schlyter och vänsterpartisten Sjöstedt vill såga bort den gren de sitter på när de tillsammans med socialdemokraten Westlund konstlat angriper moderat miljöpolitik i Europaparlamentet. Förutom att de har fel i de sakfrågor de angriper oss för har de ju som främsta politiska krav att föra Sverige ut ur det miljösamarbete som EU är samtidigt som de också verkar för att det europeiska samarbete som kan göra verklighet av en ansvarsfull miljöpolitik ska läggas ner. Det är lite befängt att den europeiska miljöpolitikens dödgrävare på fullt allvar anser sig vara för en bättre miljöpolitik på Europanivå än oss moderater som ser Europasamarbetet som en avgörande förutsättning för en bra miljö.
För det första skulle vi med deras politik förlora alla möjligheter att koordinera våra ansträngningar i form av gemensamma utsläppssystem, gemensam inriktning på styrmedel och gemensamma krav för att skydda miljön. Det gäller Östersjön, det gäller det europeiska luftrummet och vår gemensamma natur liksom vår gemensamma kemikalieanvändning. Vi skulle förlora möjligheten att hjälpa de nya medlemsstaterna att utveckla nya och miljövänligare industrier och bättre energianvändning. Westlunds artikelkamrater vill avskaffa den europeiska miljöpolitiken. Det är en usel miljöpolitik med alla mått mätt.
För det andra skulle deras politik innebära att Europa skulle tappa möjligheten att med kraft verka för globala miljömål som innebär att vi kan möta koldioxideffekten. Ett Europa som för en politik inom energins och miljöns område kan uppnå större förändringar än vad Sjöstedt, Schlyter och Westlund kan i nationell miljöpolitik.
För det tredje står de tre artikelförfattarna gemensamt för en energipolitik som de facto innebär kraftigt ökade utsläpp av koldioxid och därmed motverkar hela legitimiteten i den europeiska politiken för att förmå andra delar av världen att stå upp för ambitiösa mål i kampen mot växthuseffekten. En avveckling av kärnkraften i Sverige skulle leda till kraftigt växande fossila utsläpp oavsett om vi bygger ut vindkraften utan hänsyn till ekonomin. I Europa skulle deras avvecklingspolitik innebära ökade utsläpp som motsvarar den europeiska biltrafikens utsläpp. Det är en undermålig miljöpolitik, inte minst för att den skulle urholka våra möjligheter att ta ansvar och ledarskap i den globala debatten.
Tråkigt nog för de tre artikelförfattarna medvetet läsarna bakom ljuset när de hävdar att vi moderater röstat mot åtgärder för att minska flygets miljöpåverkan. Vi stödde förslag om att införa flygets utsläpp i det europeiska systemet för utsläppsrätter, vi var däremot emot att höja flygskatterna för vanliga medborgare med kostnader på mellan 200 och 800 kronor för olika inrikesresor utan att detta skulle gynna miljön.
Vi har röstat emot substitutionsprincipen eftersom vi inte vill att frågan om användningen av farliga kemikalier ska relativiseras till om det finns eller inte finns mindre farliga kemikalier. Kemikalier ska bara få användas under former och i situationer som är acceptabla. Hela poängen med REACH, den nya europeiska kemikalielagstiftningen, är att registrera, utvärdera och auktorisera användningen av kemiska ämnen. Då bör man enligt vår uppfattning inte ha en gummiparagraf som trots detta tillåter en användning som strider mot detta. Och vi har fått igenom att vägtrafikbeskattning i medlemsländerna bör bygga på hur mycket bilar släpper ut och att bilar som använder sig av biobränslen ska kunna ha särskilda skatteundantag.
Det intressanta med allt detta är att Sjöstedt och Schlyter vill avskaffa all denna europeiska miljöpolitik till förmån för inget. Det är dåliga samarbetspartners Westlund skaffat sig.
Gunnar Hökmark, moderat delegationsledare i Europaparlamentet
Christoffer Fjellner, ledamot i miljöutskottet.