”Den europeiska krisen är inte en utmaning för EU för att den skapats av det europeiska samarbetet. Tvärtom ger det europeiska samarbetet oss bättre möjligheter att ta oss ur krisen och undvika framtida upprepningar. Det handlar om minst två utmaningar.”
När kommunismen i Östeuropa föll brukade man säga att det är lätt att göra fisksoppa av fisk men att göra fisk av fisksoppa kommer att bli väldigt svårt. Få kunde ana de senaste 20 årens utveckling i Europa. Utvecklingen efter järnridåns fall saknar motstycke. Många av de länder som i 50 år led under Sovjetmaktens förtryck i ett delat Europa är nu helt integrerade i ett öppet, demokratiskt Europa.
Den europeiska ekonomiska krisen beror på att politiska beslut i många länder har lett till vikande konkurrenskraft och växande underskott och skuldbördor. Problemen hade varit större utan EU:s inre marknad och den fria rörligheten. Deras underskott och deras skuldbördor beror inte på valutan utan misskötsel. Vi har sett underskott och skuldbördor växa i såväl dollar, pund, euro, lat som isländska kronor.
Ländernas beroende av varandra gör skuldkrisen till en europeisk kris. Skulder har finansierats av banker i andra länder. Underskott och besparingskrav i några länder påverkar efterfrågan och tillväxten för oss alla. På samma sätt som USA:s stora underskott, lånekris och Lehman Brothers konkurs drabbade den euroepiska ekonomin, ser vi hur den europeiska ekonomin är ett problem för varje enskilt land men också för USA.
Den europeiska krisen är inte en utmaning för EU för att den skapats av det europeiska samarbetet. Tvärtom ger det europeiska samarbetet oss bättre möjligheter att ta oss ur krisen och undvika framtida upprepningar. Det handlar om minst två utmaningar.
För det första måste vi stabilisera den finansiella sektorn genom gränsöverskridande lagstiftning för finansiella marknader och offentliga finanser. I ett gränslöst Europa krävs gemensamma regler och gemensamma lösningar. Det räcker inte med att några länder samarbetar eftersom problem i varje enskilt land snabbt blir ett problem för oss alla.
För det andra behövs reformer som släpper loss konkurrenskraft och tillväxt. Vi måste utveckla den inre marknaden så att EU, som i dag är världens största ekonomi också kan bli världens mest dynamiska marknad. Det kan bara ske genom att vi tar vara på hela Europas möjligheter. Nya beslutsstrukturer och nya samarbetsformer behövs inte, de kan tvärtom fördröja åtgärder som kan ta oss ur krisen.
Vi svenskar har all anledning att slå vakt om att hela Europa kan hållas samman, inte bara för att det är viktigt för vårt inflytande utan också för att det är avgörande för Europas möjligheter att resa sig ur krisen att vi tar vara på den dynamik som hela EU kan ge.
Därför är det helt rätt att det finanspolitiska samarbetet utvecklas med vårt deltagande och med så stor öppenhet för alla medlemsländer som möjligt och utan att de besluten står i strid med EU:s gemensamma lagstiftning.
Gunnar Hökmark Europaparlamentariker (M)