I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin översyn av telekomlagstiftningen tillsammans med en strategi för en harmoniserad lansering av 5g inom EU. Det är ett viktigt steg framåt men bara det första; den digitala ekonomin blir nu det normala, och det kommer att kräva tunga reformer för att Europa ska gå i täten för den avgörande förändring som 5g kommer att innebära för våra ekonomier och samhällen.
Vår förmåga att vara konkurrenskraftiga och attrahera investeringar, innovationer och nya företag beror i mångt och mycket på vår förmåga att fullt ut göra den ständigt uppkopplade digitala ekonomin till det nya normala. Nordens telekommarknad och digitala samhälle hör till Europas ledande. Sverige placerar sig som nummer tre vad gäller digitalisering av samhället, efter Danmark och Nederländerna. Men flera länder i Europa, som Italien, Grekland, Rumänien och Bulgarien, ligger långt efter. Eftersom vi tillsammans utgör en gemensam inre marknad är det ett problem som berör även oss och Europa i sin helhet.
Skillnaderna är stora vad gäller konsumenters tillgång till mobildata. I Europa får du mest gigabytes för pengarna i konkurrenskraftiga Finland medan regleringstunga länder som Tyskland – där gamla monopol i praktiken kvarstår – erbjuder väldigt mycket mindre. Med anledning av detta är två delar av Kommissionens strategi särskilt viktiga.
För det första ett initiativ där målet är att lansera 5g inom hela EU till 2025, med ett delmål för stora städer redan 2020. Men för att nå dit kommer det att krävas omfattande investeringar i näringsliv och industri utan också en tilldelning av spektrum som gör det möjligt för Europa att vara i täten när det gäller 5g och en kraftigt växande trafik.
Just nu förhandlar jag en lagstiftning med sikte på att öppna upp frekvensbandet 694-790 MHz för mobila bredbandstjänster som en betydelsefull bas för 5g-lanseringen, men därutöver krävs omfattande tillgång på spektrum även i högre frekvenser. För att göra långsiktiga investeringar vill jag att licenser ska tilldelas på lång sikt: Kommissionen har föreslagit 25 år men i realiteten krävs – vilket jag nu vill driva igenom – snarare 30 år eller längre.
I strid med kommissionens förslag vill jag att det ska finnas en öppenhet för olika tekniker, och för mobila bredband även under 700-bandet. För att underlätta det vill jag införa en rätt för rättighetsinnehavare, tv-bolag eller operatörer, att handla och byta med licenser för att på så sätt understödja en rörlig marknad med nya innovationer och tjänster.
Det andra initiativet är ny lagstiftning som underlättar för investeringar i den digitala infrastrukturen. Flera länder i Europa ligger långt efter med detta och om Europa ska klara av att stå sig starkt i framtiden krävs reformer av telekommarknaden där nyckeln ligger i att öppna upp marknaden för konkurrens. Där vi har haft konkurrens har vi normalt sett en snabbare utbyggnad, bättre täckning och lägre konsumentpriser.
Därför är det bra att kommissionen nu föreslår åtgärder för att minska regleringar och skapa incitament för de som väljer att investera. Men även här krävs mer och det krävs framförallt konkreta förslag och förändringar.
Huvuddelen av finansieringen måste möjliggöras genom privata investeringar, som i sin tur måste vara lönsamma för att attrahera kapital. Tron att det steg vi måste ta kan finansieras med statliga pengar eller med EU-medel är inte bara naiv utan skadlig för den snabba utveckling av investeringar som nu behövs.
Ett bärande element i detta är att det ska bli lättare för olika aktörer att gå ihop och gemensamt investera i infrastruktur. Det innebär större möjligheter för mindre aktörer, men även att aktörer med en dominerande ställning på marknaden ges incitament att investera i vad som anses som olönsamma nät genom att poola resurser med partners på marknaden. Vi har i Sverige sett framgångsrika exempel på detta som är värda att följas istället för att försvåras genom en stelbent syn på vad som är operatör, tillhandahållare av nätverk och av tjänster.
Det kommer att krävas viljestyrka och en del konflikter med gamla monopol och med gammalt tänkande om vad som är den gamla telekomlogiken och vad som nu blir den nya normaliteten med 5g. Europa visade sig kunna vara ledande när det gällde 3g – vilket gav oss några globala champions inom telekomområdet – men vi förlorade 4g och den digitala tjänsteutvecklingen vilket gav amerikanska företag en dominerande roll.
När det gäller 5g begränsar sig konkurrensen inte längre till vare sig telekomsektorn eller de digitala tjänsterna utan om konkurrenskraft och innovationsförmåga i våra ekonomier i sin helhet. 5g blir det nya normala och jag vill att vi ska leda den normaliteten. Det kräver konkurrens, utrymme för innovationer, investeringar, förnyelse av vår ekonomi och öppenhet för det nya över hela Europa. De viktigaste stegen måste vi ta före 2020 om vi ska klara utmaningarna.
Gunnar Hökmark, delegationsledare för Moderaterna i Europaparlamentet